Bryter talmannen Andreas Norlén mot regeringsformen?

Och då tar jag mitt svar igen; det står heller ingenting om att talmannen har någon rätt att INTE lägga fram ett statsministerförslag i riksdagen när samråd med partiledare och vice talmän är gjort. Tvärtom, talmannen är skyldig att göra det.

Vi kan glömma ordet "sonderingsuppdrag" (och även "talmansrunda") i detta sammanhang. De orden existerar inte i regeringsformen.

Det går att tolka texten som "omedelbart" och det går att tolka texten som att ingen tidsgräns existerar. Men ingen av dessa tolkningar är per automatik rätt. De kan dock vara mer eller mindre väl underbyggda. Jag hade hoppats att någon skulle kunna förklara på vilka juridiska principer man kan göra en väl underbyggd tolkning.

Nu har du ju inte svarat alls. VARFÖR skulle det vara den normala tolkningen att läsa "samråd" som plural? Jag tolkar det inte som plural. Vilka är dessa "de flesta" nu pratar om? Har du gått runt och frågat folk på stan?

Ordet ”sonderingsuppdrag” behöver inte formuleras i lagtext. Våra lagtexter är till för att tolkas och utgöra praxis. Den som inte har koll på praxis, och förarbeten/prop, har i regel svårt att begripa lagtext.

Förarbetena säger uttryckligen att talmannen i praktiken inte förväntas lägga fram sitt statsministerförslag förrän den tilltänkte statsministern kan lämna besked om regeringens politiska karaktär. Där talas också uttryckligen om ”de sonderingar som föregår talmannens förslag”.

Stödet för att sondering kan ske före det skarpa förslaget finns givetvis i förarbetena till regeringsformen.

Svar ja. Jag har markerat det avgörande ordet i fetstil. "Sedan" anger bara att talmannen måste först överlägga med samtliga partigruppsföreträdare och vice talmän, vid något tillfälle innan förslaget läggs. Finns ingen tid angiven alls, bara en sekvens. Den enda tiden som finns angiven är mellan förslag och omröstning (fyra dagar). Men inget förslag har presenterats än.

Lagtexten utgår, återigen enbart utifrån ordalydelsen, uppenbarligen från att det inte ska finnas någon tidsgräns för de olika stegen, annars hade det rimligtvis funnits tidsgränser i lagtexten. Om lagstiftaren hade delat din uppfattning så borde det alltså ha funnits en skrivning om detta. Eftersom det inte gör det så är den rimligaste tolkningen att processen kan ta så lång tid som det behövs. Man kan ju också fråga sig på vilken grund man skulle kunna läsa in ”genast” ”utan dröjsmål” ”inom två veckor” eller någon annan tidsmarkör i texten?

Fråga 1: I princip, ja. Det finns inga tidsgränser för förhandlingsfasen. Det är upp till hans skön och omdöme.

Ur JustR Anders Ekas Lexino-kommentar till 6:4 RF: "När en statsminister ska utses kallar riksdagens talman företrädare för varje partigrupp i riksdagen till samråd. Det innebär alltså att alla partigrupper, oavsett storlek, ska kallas till samråd. Och samrådsförfarandet ska genomföras även om det parlamentariska läget är klart. Det finns inga föreskrifter om hur samrådsförfarandet närmare ska gå till. Talmannen bestämmer därför själv exempelvis i vilken ordning som de olika partigrupperna ska kontaktas."

Fråga 2: Nej, den slutsatsen kan man inte dra av lagtexten. Överläggningen måste ju ha något syfte. Vid den kan de exempelvis komma fram till att talmannen bör fortsätta sitt samråd och inte lägga fram något förslag till riksdagen eller lämna ett annat förslag.

Var hittar du förarbeten? Jag vill läsa dessa.

Att "sedan" skulle betyda att tiden är obegränsad faller på sin egen orimlighet. I så fall skulle talmannen kunna vänta tills nästa val.

Någon form av tidsgräns måste lagstiftaren ha tänkt sig. Annars blir det ju i praktiken frivilligt för talmannen att föreslå en statsminister i riksdagen, då han kan vänta till nästa val.

Vem är "JustR Anders Eka" och vad är en "lexino-kommentar"?

Överläggningens syfte är rimligen att bestämma vem som ska föreslås som statsminister i riksdagen.

Du säger att "det finns inga tidsgränser för förhandlingsfasen". Någon "förhandlingsfas" existerar inte i regeringsformen. Det ordet finns inte där. Jag antar att du förvandlat ordet "samråd" till "förhandlingsfas", stämmer det?

Justitierådet Anders Eka. Lexino är lagkommentarer från förlaget Norstedts Juridik. Det är med andra ord ett utlåtande om gällande rätt från en auktoritet.

Ja, jag förenklade steget innan förslag till riksdagen till förhandlingsfas (samråd med partigrupper och överläggning med vice talmän). Begreppet används i förarbetena.

I avsnittet om regeringsbildningen (Grundlagberedningens förslag) sägs:

”Det torde enligt beredningens åsikt inte vara möjligt att i grundlagstexten ange tiden för talmannens förhandlingar.”

Detta finns i prop. 1973:90, avsnitt 4.4.3 Grundlagberedningen, där regeringsbildningsreglerna diskuteras och där 6 kap. 2–4 §§ RF (nuvarande 6 kap. 4–6 §§ RF) motiveras.

Detta diskuterades en del redan 2018, för den som minns.

Du har rätt i att en tredskande talman skulle kunna medföra den konsekvensen. Det ställer höga krav på personens egenskaper, såsom integritet och omdöme. Vänsterpartiet motiverade sitt val av talman nu med sådana argument.

Det hör till saken att talmannen är väldigt "skyddad" i sin roll. Han kan inte entledigas utan eget medgivande. Han kan inte dömas för tjänstefel utan riksdagsmajoritet.