Säga upp mig eller vänta tills jag får sparken?

Jag är så otroligt nära på att säga upp mig men behöver en reality check eftersom jag själv är väldigt arg och upprörd över min arbetssituation. Högsta chefen är en psykopat (legit, det måste vara något kliniskt fel på honom). Ni kan tänka en person som ubåtsmördaren Peter Madsen eller Oceangate-grundaren Stockton Rush eller typ Elon Musk. Företaget är i grunden misskött och affärsidén lirar inte med mina egna värderingar. Det känns som en tidsfråga innan någon myndighet kommer och granskar och skjuter ner hela verksamheten.

Just nu har vi ett väldigt stort projekt med hög arbetsbelastning som vi egentligen hade behövt vara dubbelt så många anställda för att lösa i tid. Jag har dessutom nyligen fått veta att om projektet inte lyckas så finns det inte pengar för att behålla oss som jobbar med det. Det rör sig om några månader tills vi är där och jag eventuellt får sparken pga arbetsbrist. Stämningen inom teamet är fruktansvärd och jag är stressad, arg och ledsen över situationen. Jag får ofta skulden för att jag "prioriterat fel" trots att jag gjort exakt som jag blivit tillsagd att göra. Jag har börjat självmedicinera med diverse substanser (utanför arbetstid). Jag känner ett förakt mot högsta chefen och har mycket låg arbetsmoral, och önskar innerst inne att det ska gå dåligt för företaget.

Samtidigt är det ett väldigt bra jobb på CVt. Jag trivs egentligen med själva arbetsuppgifterna och med övriga kollegor. Lönen är helt okej. Jag har inga enorma besparingar men tillräckligt för att klara mig tills a-kassen kommer. Jag kan dra ner på mina utgifter ganska mycket och har räknat på att jag klarar mig iallafall ett halvår utan arbetsinkomst.

Så, min fråga: Ska jag säga upp mig nu eller vänta tills jag eventuellt får sparken om några månader? Det hade varit så tillfredsställande att göra det nu eftersom det hade gjort livet väldigt mycket svårare för cheferna, men samtidigt är det ju jag som står utan jobb i slutet av dagen.

Grundfakta:
Jag har ett kvalificerat jobb på ett litet företag.
Jag bor i en mindre stad med begränsade möjligheter till liknande jobb här.

En viktig detalj:

Säger du upp dig får du ingen a kassa på 3 månader!

Blir du avskedad får du a kassa direkt.

Jag skulle snarare försöka söka ett nytt jobb.
Det är betydligt lättare att få ett nytt jobb så länge man har ett jämfört med att söka jobb som arbetslös.
Så vänta inte men för guds skull säg inte upp dig självmant.

NEEJ - o jaaa om du får alla andra i projektet att också säga upp sig samtidigt

Litet företag - chefen - är det inte ägaren som bestämmer - är chefen o ägaren samma - i så fall
hur länge har du jobbat o hur var det förut

Ja och nej. Man behöver ju faktiskt inte säga att man är arbetslös när man söker nytt jobb.

Jag tycker att du ska ta kontroll över ditt liv och inte låta omständigheter styra dig. Vilket du gör just nu. Vilket gör att du vantrivs och missbrukar. Börja genast med att skapa en framtid som du blir harmonisk av. Visst, det skapar en massa problem och osäkerhet, men din hälsa är värd det.

Tack, det har jag koll på. Just nu har jag tillräckligt för att vänta och jag tycker så illa om mitt jobb att jag inte bryr mig riktigt.


Jag har börjat söka och ska såklart fortsätta med det! Hoppas naturligtvis att jag hittar ett annat (har kort uppsägningstid också) innan jag behöver säga upp mig o blir arbetslös men samtidigt hade det känts SÅ bra att göra livet så svårt som möjligt för mina chefer (jag är rätt viktig för dem nu)

Att säga upp sig utan att ha ett nytt jobb på pappret klart är en en stor risk, även med bra CV.
Marknaden är inte enkel idag för jobbsökande, så om du säger upp dig, se till att ha ett gediget sparkonto att ta av.

Och som andra redan har skrivit, du får inte a-kassa direkt. Jag avråder dig att säga upp dig om du inte har något annat jobb som är garanterat ditt om en-två månader.

Chefen är också ägare. Jag har jobbat här i ca 2 år. Det har alltid varit dåligt men det har spårat ur senaste halvåret. Har accepterat det för att det är en så pass bra erfarenhet på pappret men nu vettefan om jag pallar det mer + jag har tillräcklig erfarenhet för att kunna söka annat


Det är lite så jag känner också, att det inte är värt det att jobba kvar, men jag vill inte ta några förhastade beslut i affekt heller

Jag tror att du måste hitta en bra väg som passar just dig. Det känns som att man blir lite kluven när du förklarar som du gör.
Om man vantrivs så mår man inte bra. Du säger själv att företaget kommer att kursa inom kort antagligen.
Från även att du har ekonomi för att kunna klara av Jag tror att det är 45 dagar och det kommer att bli avstängd.

Så är det ändå onödigt att använda sina besparingar om man säger så.
Det bästa du kan göra måste ju vara att du söker jobb när du har ett arbete. Det finns inga garantier för att du kommer att få ett arbete även att du har en bra utbildning.
Det läser man ju på tidningar och på nätet. Det är ju många som söker flera hundra jobb som inte ens får komma på en anställningsintervju.

Du skriver att du är arg på chefen och vill göra ett helvete för chefen. Jag tänkte på att du säger att du vill göra Livet svårt för dina chefer. Det kanske kan vara bra att bara hålla en låg profil. Problemet är att du kan få problem med om du ska ha någon som ska gå i god för dig för nya arbete.
Många chefer kan ställa till ett helvete bara för en enkel sak för att du gör något galet.
Detta kommer ju att följa med dig ganska länge även att du har en rimlig förklaring.

Om det ändå bara handlar om några månader tills du obönhörligen får sparken, då är det bara att sitta av tiden. Börja lalla runt på jobbet, gör det du hinner utan att anstränga dig extra, ta inte in någon stress för det är ändå skitsamma i slutändan. Vad ska de göra, ge dig sparken?

Jag är i exakt samma situation som dig fast jag bor i en stor stad. Jag valde dock att berätta för chefen om hur situationen är. Han gick som vanligt i försvarsställning men insåg nog snart att även han vill ha en god stämning på kontoret. Det har blivit bättre tillfälligt. Han lär dock glömma bort detta mötet så snart han blir på dåligt humör igen.