Varför märker Västerlänningen inte av de dubbla måttstockarna i media?

Den gissningen är det närmaste vi kommer, men det känns ändå otroligt på nåt sätt? Att komma med fakta i vissa frågor och presentera dom med verklig statistik för ju få folk att allafall byta åsikt?

Men när faktan presenteras en rad år efteråt så kanske hjärntvätten och de dubbla måttstockarna sen innan har legat tät såpass mycket att man helt enkelt inte kan ta in fakta?

Du hade inte heller något exempel. Då vet jag.

Varför märker inte Västerlänningar av de dubbla måttstockarna i media kring både en rad politiska områden och frågor, samt om politiker och partier?

Extremt ofta, om inte alltid, så läggs en åsikt, en politiker, eller ofta ett parti fram i ett annat ljus än vad vissa andra åsikter, politiker eller partier gör.

För de som har öppna ögon så kallas detta för dubbla måttstockar, hyckleri och politiskt korrekthet mm.

Men varför är det bara så få som märker det? Är det så svårt att märka av?

Om en nyhetsmedia som skall berätta objektiva nyhetsrapporteringar helt plötsligt säger till mig i inte bara i varje nummer utan var andra eller tredje sida vad jag skall tycka om personer, partier, politik och samhällsfrågor.

Är det då en fortsatt objektiv nyhetsmedia?

Det bästa exemplet på det i västvärlden är väl Vänsterliberalism och liberalismen, allt som har att göra med det är gott och allt som är motsatsen eller ifrågasätter det, nästan uteslutande alltid med fakta, skall man enligt en "objektiv" nyhetsmedia och tidning betrakta som ondska.

Hur hamnade vi såhär snett? Och VARFÖR är det så få människor som inte ens märker att man behandlar frågor, åsikter, partier, politiker, företag och organisationer med uppenbara dubbla måttstockar på en daglig basis i det som är nyhetsmedian i nästan alla västerländska länder?

Lite ironiskt att någon som frågan handlar om ger sig in i diskussion!
Kanske du som ska förklara hur det kommer sig att du inte ser dessa dubbla måttståckar som många andra ser dagligen i medi blandanat.
Eller du kanske inte förstår begreppet dubbla måttstockar,

Ja. Finns ju dom som vaknat upp och börjat ifrågasätta. Men finns ju dom som ännu inte är där.

Det är en del av dagens slaskjournalistik. Det är ju massa annat skit som de också ägnar sig åt alldeles för mycket på daglig basis ex: halmgubbar, cherry picking, whataboutism. osv.
Jag skulle väl säga varför det blivit så här beror nog på en alldeles för stor slagsida på redaktionerna av vänsterfolk, samt att de ska konkurrera mot sociala medier i att dra till sig folk med att få dem att läsa artiklarna, istället för att kolla på massa korkade videoklipp.

Dubbla måttstockar används ju lite här och där i samhället vilket man som medborgare rimligtvis känner till då det accepteras. Antar att det ligger i den mänskliga psykologin att hela tiden rangordna och skapa grupperingar.

Vad det gäller "objektiv" nyhetsrapportering får man som nyhetskonsument använda sitt sunda förnuft och tillämpa gammal hederlig källkritik så som man gjorde förr. Nu var det längesedan jag gick i grundskolan men jag vill minnas att man redan där fick lära sig hur man ska se på media.

Det känns självklart att folk ser de dubbla måttstockarna, "det är som det är" säger man och rycker på axlarna. 🥹

Jag vet vad dubbla måttstockar är, men jag förstår inte trådstarten. Man kanske måste vara av någon speciell typ för att fatta?

Jag vet vad dubbla måttstockar är, men jag förstår inte trådstarten. Man kanske måste vara av någon speciell typ för att fatta?

Du har rätt, ja så är det!

Jag läste en undersökning om att 80 % av svenskar är för restriktiv invandring, hårdare integrationskrav och utvisning för utländska kriminella.

Det kan ses som sunt förnuft, och uppenbarligen gör det, med tanke på att så många tycker det och i bakgrund till alla problem vi fått i samhället.

Ändå tycker 20 % att nej, vi borde göra precis tvärtom. Även om vi har haft mest skjutningar i Europa, mest våldtäkter per kapita i världen, inga integrations krav alls, utbred islamism, parallella samhälls strukturer, korankravaller, hedersförtryck, hedersvåld, splittring och gigantisk bidragsberoende.

Alltså så mycket som 20 % har inte ens märkt av dessa problem....? Även om det bokstavligen talat har varit i varenda tidning under de närmaste 10 åren på ett mer rapporterande sätt än förr, då problemen har blivit så stora.

Varför märker inte Västerlänningar av de dubbla måttstockarna i media kring både en rad politiska områden och frågor, samt om politiker och partier?

Extremt ofta, om inte alltid, så läggs en åsikt, en politiker, eller ofta ett parti fram i ett annat ljus än vad vissa andra åsikter, politiker eller partier gör.

För de som har öppna ögon så kallas detta för dubbla måttstockar, hyckleri och politiskt korrekthet mm.

Men varför är det bara så få som märker det? Är det så svårt att märka av?

Om en nyhetsmedia som skall berätta objektiva nyhetsrapporteringar helt plötsligt säger till mig i inte bara i varje nummer utan var andra eller tredje sida vad jag skall tycka om personer, partier, politik och samhällsfrågor.

Är det då en fortsatt objektiv nyhetsmedia?

Det bästa exemplet på det i västvärlden är väl Vänsterliberalism och liberalismen, allt som har att göra med det är gott och allt som är motsatsen eller ifrågasätter det, nästan uteslutande alltid med fakta, skall man enligt en "objektiv" nyhetsmedia och tidning betrakta som ondska.

Hur hamnade vi såhär snett? Och VARFÖR är det så få människor som inte ens märker att man behandlar frågor, åsikter, partier, politiker, företag och organisationer med uppenbara dubbla måttstockar på en daglig basis i det som är nyhetsmedian i nästan alla västerländska länder?