Long story short: jag lyssnar på Måns Zelmerlöws självbiografiska bok - fantastiskt kul och fyndigt skriven!!! (Jag ser mig som en relativt kräsen läsare, har aldrig rört en bok av skräpförfattare som exempelvis Camilla Läckberg.)
Men nu helt bortsett från Z:s snudd på geniala språkbruk. Är mannen helt körd i huvudet???
Han berättar hur han i boken lär sin son Albert - idag 8 år - att cykla utan händer; dvs utan att hålla i styret.
Citat:
"Precis som du pappa."
Berättar Måns stolt. Han berättar också hur han och lillebrorsan Ossian applåderar den lille cykeltalangen.
Zelmerlöw gör alltså 3 saker som ingen normalt funtad förälder (enligt mig) skulle göra:
1. Lär sina barn det livsfarliga tilltaget att cykla utan att hålla i styret.
2. APPLÅDERAR åt skiten.
3. Skryter om det i en bok, istället för att hålla det misstaget för sig själv och skämmas.
Överreagerar jag?