Hur kommer Starlink påverka ozonlagret när satelliterna brinner upp?

Det har hittills skickats upp över tio tusen Starlink-satelliter sedan projektet satte igång och en efter en kommer alla som skickats upp att brinna upp på vägen ner igen då de inte är tillräckligt långt ut i atmosfären för att stanna kvar där.

Kan exempelvis aluminium och andra metaller bilda partiklar eller kemiska föreningar som påverkar atmosfären och i förlängningen ozonlagret? Det borde väl i så fall kunna orsaka en hel del problem om vi inte har något vettigt sätt att få reda på vad det innebär förrän det är försent?

Är det här inte någonting vi borde oroa oss över i högre utsträckning med tanke på hur stor skada det skulle kunna göra under de ca 30 år aluminium och annat farligt finns kvar efter det att satelliten förångats?

Det korta svaret är ja på alla 3.

Vi lever i en experimentell tidsepok där vi hittar på ny teknik utan att ha en aning om långtidskonsekenserna av allt skit vi gör, människan är trots allt en dum apa i slutändan.

Det är damma sak som om med vapes, energirycker och extremt koffein tag,mikroplaster i blodet, eller elbilar som är "miljövänliga" men är så tunga att de käkar däck och river upp tonvis med skadliga partiklar ur asfalten som vi går och andas in.

Vi löser ett problem men skapar 10 nya under tiden. Satelliterna är nästa stora experiment där vi får kommer få i oss hårt om 30 år.

O3 molekyler slås inte sönder varken av satellitskrot eller naturliga orsaker som meteorer. Skulle kemikalier förekomma är de så försumbart små att det inte kan påverka ozonhalten i atmosfären.

Googlar man ser det ut som att många påstår att aluminiumoxid kan påverka ozonlagret.