Psykotisk man på permission hotar anhöriga och skrämmer barn - får det gå till så?

Är det någon som har koll på hur psykiatrin fungerar när det gäller permissioner och anhörigas säkerhet?

En bipolär man är tvångsinlagd (LPT) med mani/psykos. Han saknar sjukdomsinsikt, är aggressiv och hotar sina anhöriga – särskilt sin syster som har vårdnaden om hans 11-åriga dotter. Efter en månad är han fortfarande helt personlighetsförändrad, men avdelningen vill ändå ”testa hur han reagerar på yttre stimuli”.

Redan vid första permissionen vägrade han återvända och uppsökte familjen, så barnen tvingades låsa in sig i skräck. Ändå fortsätter avdelningen att släppa ut honom dagligen. När fastern bönfaller om att åtminstone anpassa tiderna efter dotterns skolgång, förlänger de permissionerna i stället! Läkarna vägrar dessutom, trots löften, att ringa tillbaka när anhöriga söker dem.

Resultatet? En 11-årig flicka har mardrömmar och ångest, vågar inte gå hem från skolan själv och tvingas vara inlåst i sitt eget hem – medan den sjuka pappan får sin frihet.
Hur kan psykiatrin prioritera detta framför ett barns trygghet?
Får det verkligen gå till så här? Någon som vet?

Sjukvården ser enbart till patientens bästa, det är lag på det.

”5 kap. Verksamheten

Allmänt

1 § Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
5. vara lätt tillgänglig.”

Men det patienten gör mot familjen är i sig brottsligt! Ofredande, olaga hot (kanske), eller dylikt. Anmäl till polisen.

Ja vet bara att man gör en bedömning från alla inblandade dvs, psykiatrisjuksköterskan ger utlåtande från deras vardag, psykatriläkaren gör sin bedömning, förvaltningsrätten gör sin riskbedömning på möten med patienten (varannan vecka/1 x månad?) hurvida dom ska släppa på tyglarna och pröva ge dom permission osv.... Kanske missar någon instans.. Att de går helt smärtfritt alla gånger går inte riktigt att bedöma, det som är hela grejen.. Iaf inom rättspsykiatrin. Övriga enheter kan jag inte tala lika bra för.. Nu kanske du menar andra instanser såg jag. Då äre möjligtvis chefsöverläkare mer involverade särskilt vid LPT/tvångsvård och permission, inte förvaltningsrätten.

Som någon skrev ska man meddela etc polisen om någon uppträder hotfullt osv

Ring polisen varje gång hotfulla situationer uppstår. Då skjutsar de in honom till psyk igen.

Det kan väl inte vara till patientens bästa att släppa honom lös så han kan begå upprepade brott?

Nu är jag inte helt säker på alla turer. Men jag är hyfsat säker på att hoten mot familjen var ett underlag till att han blev intagen.

Jo, det är väl det rimliga. Försöka få kontaktförbud också. Bryter han mot det, särskilt upprepat, finns det kanske chans att han döms till rättspsykiatrisk vård istället för det här, som nästan är som öppenvård (som jag fått det beskrivet).

Jag förstår att du känner det så. Men sjukvården är ingen polis eller domstol.

Känner det så?
Snubben saknar sjukdomsinsikt och vet inte sitt eget bästa. Det borde däremot den professionella vården göra, kan jag tycka.

Försök med det för såhär ska inte ett barn behöva ha det.

Nej, precis. Stackars flicka! Gudskelov är fastern en alltigenom vettig, trygg och stark person med välordnade förhållanden.

Visst, du är expert, jag ger mig. Glöm vad jag skrev och har postat.