Paradoxen i hbtq-rörelsens definition av en kvinna

Jag har funderat mycket på definitionen av kön. För mig har orden ”kvinna” och ”man” enbart med biologi att göra.

Inom vänstern, feminismen och hbtq-rörelsen finns det samtidigt ett starkt och uttalat mål: vi måste krossa könsrollerna. Det ska inte finnas några förväntningar på hur en kvinna eller man ska klä sig, bete sig eller vilka intressen de ska ha. Kläder, smink och personlighetsdrag har inget kön.

Om jag konfronterar en transkvinna med det biologiska argumentet – att man kan känna sig som en kvinna, men biologiskt sett aldrig vara en kvinna – möts jag ofta av motargumentet att det finns något som heter gender (socialt kön).

Min självklara motfråga blir då: Hur definierar du en kvinna utifrån det sociala könet?

Här kollapsar argumentationen i ett logiskt moment 22, oavsett vilket svar man får:

1. Svar 1: ”En kvinna är någon som känner sig som en kvinna.”
Detta blir ett rent cirkelresonemang. Meningen är helt tom på innehåll och svarar överhuvudtaget inte på frågan vad det är man faktiskt känner sig som.

2. Svar 2: ”Jag känner en samhörighet med den kvinnliga könsrollen (smink, kläder, intressen, femininitet).”
Detta svar krockar stenhårt med rörelsens eget krav på att ”krossa könsrollerna”. Om det är smink, klänningar och stereotypa beteenden som definierar det sociala könet ”kvinna”, då har man istället återupplivat och cementerat de gamla könsrollerna. Dessutom skulle det innebära att en biologisk kvinna som inte bär smink eller klänning är mindre kvinna.

Genom att helt rensa bort biologin som fundament har hbtq-rörelsen skapat en filosofisk återvändsgränd. De har gjort ordet ”kvinna” till en ren känsla, men för att förklara känslan tvingas de luta sig mot exakt de könsstereotyper de påstår sig vilja utrota.

Har jag fel? Finns det fler infallsvinklar mot detta?

Det fina i kråksången är att transkvinnor är misogyna när de talar om (transmansplainar?) för biologiska kvinnor vad det egentligen innebär att vara kvinna.

Men jag har sedan länge gett upp att försöka poängtera de logiska felsluten i hela transrörelsen, man blir bara yr själv till slut.

De inom hbtq m.m är livrädda för att faktiskt ta ställning och uttrycka kvantifierbara åsikter. De sociala kostnaderna är så stora. Den rörelsen genomsyras av samma rädsla folk bakom järnridån troligen kände vad gäller att tala fritt. Hbtq och pride rörelsen drivs av exakt samma motivation och mekanism som sovjetstaterna. De har sitt eget statsi och kostnad för genuina åsikter.

För mig är kön olika överlevnadsstrategier I flera genetiska led. Män och kvinnor har I alla tider fortplantat sig i olika led. För en man kan det vara helt logiskt att förstöra bågot som fungerar för det inte gynnat honom. Jag anser att kvinnor kan vara män och tvärt om då det måste finnas en stor bleed over.

Det är väl inte bara där de är inkonsekventa. De anser att könsidentiteten är social, samtidigt anser man att trans föds med sin könsidentitet. Båda kan inte vara sanna.

Men allt är bara påhitt för att förvirra människor. Postmodernismen. Om man lyckas lura människor att tro rena påhitt, blir de sanna, anser man. Rena dumheter.

Hur ställer du dig bakom könsroller, är det något som ska krossas?

Även biologiskt är det lite tricky ibland med definitionerna. En del vill definiera det utifrån kromosomer. Andra utifrån vilket könsorgan man hade när man föddes. Dessa två stämmer inte alltid överens.

När det gäller socialt kön så är det väsentligt svårare att definiera. Vete fan om det ens går. Det är ju en form av fluffig känsla, något som till sin natur är väldigt svårdefinierat.

Men vi har en stark känsla för kön. Så fort vi ser någon så placerar vi dem i facket man eller kvinna direkt, och detta gör vi helt utan kromosomtester eller att titta på deras könsorgan.

Själv ogillar jag att knyta man och kvinna till det biologiska könet, för i 99% av våra interaktioner så spelar det biologiska könet ingen roll. Jag föredrar hane och hona för det biologiska könet.

Det finns sjukt många moment22 i yttervänstern. Ett annat exempel är att de vurmar om muslimer när homosexualitet är olagligt i nästan alla länder med muslimsk majoritet. Jag tar ingen direkt ställning i Palestina/Isreal men queers for palestine får mig att skratta varenda gång jag ser en rubrik om det.

Då har du missuppfattat vad som menas. När de säger att könsidentiteten är social så menas inte att den är inlärd, utan att den har att göra med hur du interagerar med andra människor och dylikt.

Känns som att det skulle bli väldigt många olika defenitioner,åsikter och misstolkningar om det inte finns fasta defenitioner för vad något är. Om jag ska kunna relatera till något så måste det finnas någon slags logik i det. inte bara "känslor". Jag har/haft transkvinnor i min bekantskap. Jag tilltallar personen med "hon/henne" osv av respekt. men så fort hon frågar vad jag verkligen tycker så bryter det alltid ut i tjaffs pga det jag skrev i trådstarten.

Klokt inlägg.

Det finns INGENTING som tyder på att låtsaskvinnor skulle vara friska på något sätt.

Det är psykiskt sjuka individer det handlar om.

Så är det, men vissa saker är till sin natur svårdefinierade. Kan du definiera sorg, kärlek, vänskap etc på ett helt otvetydigt sätt?

Och så förstås, hur definierar du det biologiska könet?