Varför blir det bråk?

Ja man brukar ha dispyter i relationer men när det blir mycket så blir det infekterat. Läste din andra tråd oxå där du beskriver att han inte verkar vilja vara med dig. Så då blir det konstigt att du påstår att det är väldigt bra.

Min flickvän under tre år bråkade aldrig. Tror du hon är transkvinna då?

Hon kanske mår bra.
Har kontroll över känslolivet.
Intelligent. Beläst i psykologi.

Alla är olika.

Det kan också bero på dig, hur du svarar på hennes beteende.
Kvinnor söker en speciell reaktion. Får dom inte den så händer andra saker.
Så hon stod bara ut i tre år med dig?
Vad hände? Svaret kanske ligger där någonstans.

Det fetade ovan var inte riktigt vad jag tolkade när du skrev:
”det gör kvinnor genom att ställa till med bråk hemma.
Kvinnor kan inte bara vara och ha det lugnt.”
Att alla är olika skriver jag under på.

Ingen svar på frågan kanske men. Finns flera orsaker till att par i relation bråkar, listan kan vara lång tyvärr. Men det jag är mest intresserad av är varför bråkar du, ni om i såfall varför ?
Vad handlar eran bråk om ? Så man kanske kan hjälpa dig han.?

Ja, jag talade specifikt om kvinnor i förhållanden med återkommande bråk.

Men jag tror säkert att det kan bero på andra saker än bara kvinnliga behov och natur.
En del män kan säkert ställa till med bråk också.

Kan det inte ha att göra med när kvinnan inte känner att hon har en karl där hemma utan mer en väninna? Som bekant så är det inte helt ovanligt att kattor inte drar jämt.

Jag tror jag blir arg/stör mig på/blir ledsen på att han inte gör tillräckligt, är taskig mot mig osv. Jag hade nog varit glad om han var en simp. Han kan vara lite okänslig och dryg med kommentarer mm. Stör mig bara på honom ibland.

Igår blev jag arg på att han inte kramade mig när jag la mig hos honom i sängen, att han tog bort sin arm istället för att hålla om mig.. och då blev jag så helvetes förbannad. Va fan krama han mig inte för? Hur svårt ska det vara??

Han har ingen riktig kärlek för mig eller snarare kapacitet eller det kärleksspråk jag förstår. Jag vet inte, kvinnor har ju mer oxytocin receptorer än män och jag har nog bondat mer med honom än han med mig. Jag vet inte.. jag vet inte hur han ser på mig men det känns inte som att han har ömhet emot mig alltid. Han är kritisk mot mig och mitt beteende och verkar inte vilja förstå. Han ställer sällan frågor och är nyfiken på min inre värld, medan jag är nyfiken på honom och frågar saker om vad han tänker, känner mm.

Han säger att han aldrig bråkat såhär mycket med någon annan tidigare och inte jag heller.

Jag tänkte om det fanns en grundorsak i allmänhet till bråk, förstår förstås att det kan handla om olika saker men vill typ mer förstå dynamiken bakom bråk. Det måste ju handla om att man i grunden har olika förväntningar, olika viljor som inte tänker jag. Eller? Kan man verkligen vara på samma sida och starta en konflikt? Nåt måste det ju vara som skapar osämja.

Troligtvis.

Men kan du flytta ifrån honom? Du flyttade in för typ en vecka sen och ni hatar varann, ska ni hålla på såhär nu?

Det låter ärligt talat som att du har en låg tröskel för att bli helvetes förbannad.

Nej, jag är så attraherad av honom och han av mig tror jag att det är det som gör att vi fortsätter.. jag VILL ju vara med honom så varför bråkar jag då med honom?



Ibland när jag är ensam kan jag bli väldigt rörd över någonting och börja gråta lätt. Kvinnor med mina erfarenheter sägs vara hormonella och därför agerar vi på vissa sätt. Försöker förstå och göra vad jag kan för att balansera hormoner.