GKN Aerospace kompakta jet motorer

Det beror på vad man använder för teknik. Det vanligaste med metall är pulverbädd och då är honeycombstrukturer omöjliga att göra. På turbinblad så finns det vidare vare sig plats för (kylkanaler) eller behov av honeycomb (lastfallet domineras av sträckning).

Tror inte att man vill optimera vikten här. Man vill snarare kunna använda enklare legeringar för att hålla nere kostnaderna. NASA har ju tagit fram några sådana som lämpar sig för additiv tillverkning och dessa kanske används här också.

Det är kylkanaler det handlar om plus kanske en mer effektiv kompressor - en "blisk".

Gammalt. SpaceX motorer är 3D printade och in action sedan lönge.

Det man visar nu har funnits länge. De "svenska" konstruktörerna är 100% beroende av Elon Musks-AI. Grok och amerikansk printerteknologi.
Man kan enkelt be Grok att berätta hur man ska bygga en sådan motor. Ett barn kan fråga hur man ska göra step by step.

Raketmotorer och jetmotorer är inte samma sak, europeisk metallprinterteknologi är världsledande, följt av Japan och jag har aldrig hört talas om en enda svensk konstruktionsavdelning som använder Grok till någonting.

När jag pluggade på 80-talet så studerade vi denna typ av teknologi en hel del eftersom det var relativt nytt och mycket forskning pågick inom området.

På våra studiebesök så fick vi se en ganska intressant prototyp där man helt enkelt använde en vanlig svetsrobot med MAG-svets som byggde olika figurer med vanlig påläggssvetsning. Den fungerade i praktiken som en vanlig 3D-skrivare fast ganska myckt grövre. Men man fick ändå en bra bild i hur 3d-skrivarteknik kunde fungera.

Samma teknikprincip finns även idag. Siemens i Finspång (som ur minnet var först i världen med att 3D-printa komponenter till gasturbiner) och SAAB.s A26 använder liknande teknik. Rimligen så använde även Ericson Microwave Systems (nu SAAB) när de började 3D-printa radarkylare för ~25 år sedan.


Tråden handlar om 3D-printad jetmotor till kryssningsrobot. Inte om serverhallar till AI för att kunna fuska med läxorna, ett skapa kattfilmer.

Det är både metallurgin och 3d-printning med laser som utvecklats:

https://www.metal-supply.se/article/view/848446/nasas_nya_metallegering_tusen_ganger_starkare?ref= newsletter

De här legeringarna är nog ganska dyra, och även tillverkningsutrustningen såsom printrar mm, men tk för tillverkade komponenter kan nog bli ganska låg ändå, alltså vid stora volymer.

Det är nog värmetåliga detaljer som det är frågan om här.

Om vi pratar om metallpulverbädd, så var det redan för ett årtionde sedan, så att det inte var maskinerna som var det dyra, utan lokalerna med all specialutrustning till maskinerna som kostade pengar.

För extremt fina metallpulver kan dels förstöras mycket snabbt om de utsätts för syre, men de utgör också en explosionsrisk.