GKN Aerospace kompakta jet motorer

Det beror på vad man använder för teknik. Det vanligaste med metall är pulverbädd och då är honeycombstrukturer omöjliga att göra. På turbinblad så finns det vidare vare sig plats för (kylkanaler) eller behov av honeycomb (lastfallet domineras av sträckning).

Tror inte att man vill optimera vikten här. Man vill snarare kunna använda enklare legeringar för att hålla nere kostnaderna. NASA har ju tagit fram några sådana som lämpar sig för additiv tillverkning och dessa kanske används här också.

Det är kylkanaler det handlar om plus kanske en mer effektiv kompressor - en "blisk".

Gammalt. SpaceX motorer är 3D printade och in action sedan lönge.

Det man visar nu har funnits länge. De "svenska" konstruktörerna är 100% beroende av Elon Musks-AI. Grok och amerikansk printerteknologi.
Man kan enkelt be Grok att berätta hur man ska bygga en sådan motor. Ett barn kan fråga hur man ska göra step by step.

Raketmotorer och jetmotorer är inte samma sak, europeisk metallprinterteknologi är världsledande, följt av Japan och jag har aldrig hört talas om en enda svensk konstruktionsavdelning som använder Grok till någonting.

När jag pluggade på 80-talet så studerade vi denna typ av teknologi en hel del eftersom det var relativt nytt och mycket forskning pågick inom området.

På våra studiebesök så fick vi se en ganska intressant prototyp där man helt enkelt använde en vanlig svetsrobot med MAG-svets som byggde olika figurer med vanlig påläggssvetsning. Den fungerade i praktiken som en vanlig 3D-skrivare fast ganska myckt grövre. Men man fick ändå en bra bild i hur 3d-skrivarteknik kunde fungera.

Samma teknikprincip finns även idag. Siemens i Finspång (som ur minnet var först i världen med att 3D-printa komponenter till gasturbiner) och SAAB.s A26 använder liknande teknik. Rimligen så använde även Ericson Microwave Systems (nu SAAB) när de började 3D-printa radarkylare för ~25 år sedan.


Tråden handlar om 3D-printad jetmotor till kryssningsrobot. Inte om serverhallar till AI för att kunna fuska med läxorna, ett skapa kattfilmer.

Det är både metallurgin och 3d-printning med laser som utvecklats:

https://www.metal-supply.se/article/view/848446/nasas_nya_metallegering_tusen_ganger_starkare?ref= newsletter

De här legeringarna är nog ganska dyra, och även tillverkningsutrustningen såsom printrar mm, men tk för tillverkade komponenter kan nog bli ganska låg ändå, alltså vid stora volymer.

Det är nog värmetåliga detaljer som det är frågan om här.

Om vi pratar om metallpulverbädd, så var det redan för ett årtionde sedan, så att det inte var maskinerna som var det dyra, utan lokalerna med all specialutrustning till maskinerna som kostade pengar.

För extremt fina metallpulver kan dels förstöras mycket snabbt om de utsätts för syre, men de utgör också en explosionsrisk.

GKNs Turbojet verkar var i storleksordning som franska Microturbo TRI 60 som finns i flera generationer. En enkelspolig turbojet
Wiki: https://en.wikipedia.org/wiki/Microturbo_TRI_60

Fabriksbild:
https://www.safran-group.com/news/story-safran-power-units-2023-04-21

Motorn sitter i bland annat RBS15, Storm Shadow och Scalp
Iran har gjort en kopia:
https://en.wikipedia.org/wiki/TEM_Toloue-4

Effekt 3,5-5,7 kN.

Jämför storleken med GKN längre ner på denna sida.
https://warsight.com/2026/08/23/gkn-aerospace-unveils-uav-demonstrator/

GKN är också duktiga på dubbelspoliga motorer.

Med av GKN uppgiven kapacitet 300 kg 600 km alt 100 kg 1000 km i underljudshastighet ser man att 200 kg bränsle transporterar enheten ytterligare 400 km. Killgissar 800 km/tim så drar den alltså 400 kg/tim.
Specifik bränsleförbrukning för TRI60 är på wiki sidan uppgett till 29 g/(kN⋅s) eller 104,4 kg/kN h

Men om man antager en bättre specifik bränsleförbrukning som för andra dubbelspoliga turbo jet landar man på 21-27 g/kN s vid cruise speed.
Använder jag 21 g drar en sådan motor ca 75 kg /h kN
400 kg /75 landar(!) på 5,3 kN

Men om hastigheten är 1000 km/h skulle en sådan motor dra 500 kg bränsle per timma (kortare flygtid) och effekten landa på i storleksordning 6,7 kN

FMV och GKN verkar ha en kravspec som passar både RBS15 och kryssningsmissiler.

Håller inte helt med. En drönarmotor har egentligen bara ett enda driftfall och då kan enkelspolig motor optimeras just för detta.

Men visst, ska motorn kunna trottlas, gå i olika farter och höjder, kunna accelerera bra etc, då kan tvåspoliga motorer vara fördelaktigt. Eller om den ska driva olika typer av flygfarkoster.

Det är också frågan om livslängd. En motor som är avsedd för max 10 timmars drifttid kan tillåtas ha betydligt högre slitage under drift.

Fast alla drönare är ju inte av kanikazetyp. En del är ju tänkta att återvända för att återanvändas.

Fast jag tror nog att motorn från GKN är enklast möjliga och därmed också för engångsbruk.