Har svårt att hitta en kvinna jag själv är attraherad av

Det kanske ser annorlunda ut idag, när man var i svängen hitta man ju ligg i princip varje kväll om man ville.

Bra svar i tråden, och som ni säger svårt att sätta fingret på hur man ska gå vidare. Det är en psykologisk spärr hos mig själv samtidigt som attraktion är svårt att tvinga fram.

Jag har haft en del snygga tjejer på kroken i dejtingliv, tillfälliga förbindelser, kortare romanser helt enkelt. De tjejerna som jag dock har fallit tyngre för har varit under nivån snygga tjejer. Är dock förundrad över människor som är helt blinda till utsida, stämmer verkligen det eller ljuger dom?
Love is blind kan va intressant där man nästan kan ana vilka par som kommer fungera efter det förlovat sig. I många fall (inte alla) fungerar det inte när ena parten är missnöjda med det yttre trots att de klickade 100% på det personliga planet i kapslarna. Jag skulle dock aldrig kunna bli ihop med en heting 9,5/10 yttre med ett dåligt inre eller där kemin inte fungerar. Bara yttre/status räcker inte helt enkelt...

Utsidan ger insidan en chans säger en del, vilket kanske är sant också för mig. Jag har en tjej på jobbet som är som klister på mig, jag känner dock noll attraktion till henne och vi har jobbat ihop i över 5 år och känner varandra väl. På en julfest föreslog en annan kollega till henne att hon skulle passa med en kollega i ett annat team, vilket hon väste som svar att "han är INTE min typ". Jag håller med om att de klickar bra med varann, men hon finner inte honom attraktiv helt enkelt samtidigt som jag verkar duga då. Det är som en katt- och råttalek där samtliga jagar en attraktiv partner, men där ingen är riktigt nöjd med vad man själv tilldelas. I dagens instagramsamhälle kanske det bara är topp 15% i attraktionsmarknadsvärde som är nöjda med situationen, för övriga finns alltid något bättre runt hörnet?

Men det gäller väl att göra sig så attraktiv som möjligt tänker jag efter sina förutsättningar för att träffa sin match. Vad har ni för tips att öka sitt attraktionsvärde? jag har svårt för destruktiva idéer som "ge upp", "det är ingen idé", "du är inte bättre" osv. Jag försöker se lösningar och möjligheter, men vill gärna ta input utifrån!

Blir få män som får till det då med den ekvationen, kanske så naturens ordning är dock... Tycker jag ser en hel del män som lyckats snärja åt sig kvinnor av högre attraktionsvärde utan stor rikedom dock.

Intressant inlägg, en hel del ligger såklart djupt psykologiskt inom en själv. Jag var sen i puberteten och inte populär hos tjejer i tonåren. När jag fyllde 20 och gjorde lumpen tog jag tog i mig själv och växte ikapp mina jämnåriga, och vips fick jag väldigt mycket tjejer helt plötsligt. Hade nästan för lätt i åldern 20-27 att få tjejer och det var som en revansch att blivit dissad i tonåren och sen nästan vara en sexmissbrukare i partyåldern.

Mkt av självkänslan byggs väl upp i tonåren och nu många år senare finns det fortfarande självtvivel trots en ganska hög bekräftelsedos sen jag fyllde 20. Men det gäller oftast tillfälliga förbindelser som sagt, och de djupa känslorna jag har fått för vissa tjejer (inte 8-10 poängare) har aldrig varit besvarade vilket är en stor sorg faktiskt. När jag känner nånting extra för en tjej så har jag fortfarande en tendens att bli lite blyg och det märks säkert mer än jag önskar. Kanske fler som känner igen sig i det?

De är säkert charmiga.

Jag prövade också men en tjej och gav allt men attraktionen fanns inte där. Jag rekommenderar inte att man fortsätter om man inte på något sätt får några känslor eller dras närmare personen fysiskt. Det kanske händer ändå längre fram men jag tror inte det kan inte tvingas fram under dejting om det är så man känner.

Jag träffar bara snyggare och snyggare hela tiden.

Insidan räknas.

Ett förslag är väl att du går upp till dem eller startar konversationer med dessa som du säger är snygga så är problemet löst inom kort?

Men om du är ihop med någon i 60 år kommer hon ju vara jätteskruttig mot slutet ändå. Vad spelar det för roll hur hon ser ut nu?
Och även om hon är ful "på insidan" kommer ju alla andra också ha sina dåliga sidor som visar sig med tiden.

Spelar det verkligen roll vem du väljer? Det handlar väl om att dela livet med någon. Den du sedan delat ett par decennier med kommer du också dela så många minnen med att du skulle sakna henne oavsett hur hon såg ut eller var i sina sämsta stunder.

Det här med kravlistor och utseendepoäng känns inte som något för vuxna, verkliga relationer.

Utseendepoäng osv är rätt omoget ja, handlar mer om att vissa personer känner man attraktion till o vissa inte (ettor/nollor).

Jag har varit väldigt mycket singel i mitt liv, aldrig känt behov av att vara ihop med någon bara för att så att säga. Är
Romantiker helt enkelt, det ska va en extra känsla med kvinnan och inte bara ”aja det får väl duga då”. Men man är väl olika där helt enkelt.

Jag var på en klubb i höstas där det kom fram tjej på tjej just den kvällen, flera attraktiva (ettor) och det blev hångel, dans o byta nr med 4 tjejer oberoende av varann. Sen var det rätt kallt bemötande senare i SMS efteråt av 3/4 men vet inte riktigt varför. De var väldigt på just den kvällen, och det var snyggingar dessutom. Vetifan vad jag gjorde rätt just den kvällen, måste haft en lotterikväll helt enkelt haha.

Aja kärlek är nog inte för alla, man måste nog ha tajming o lite flyt också. För få dörrar är öppna just nu, det är väl där jag vill börja.

Härligt o höra, får gå en kurs hos dig eller så är du bara väldigt stilig kanske? insidan räknas såklart, kanske jag överskattar min insida trots allt. Får höra mycket positivt om mig som medmänniska genom åren dock!

Haha jag var väldigt offensiv när jag var 18-19 år när jag hängde med polare som
hamnade med tjejer direkt vi kom på dansgolvet. Jag tänkte ”jag gör samma som dem” o de slutade med att jag blev utkastad från golvet då tjejer bad mig dra åt helvete helt enkelt. Så det sitter kvar att snygga tjejer jag ser på klubb/krogen = jag blir förnedrad och utkastad. Så måste va väldigt säker på ögonkontakt eller att tjejen kommer fram till mig. Mkt vatten har runnit under broarna sen dess men det sitter djupt i nervsystemet det där…

Ja, det ser man ofta tycker jag också. Många av de här olika "sanningarna" är antingen strunt eller kraftigt överdrivna och med massor av undantag.

För män är det så, men inte för kvinnor. Kvinnor är av biologiska/evolutuionära skäl kopplade på ett helt annat sätt än män i huvudet. Om en kvinna "får en känsla" om att något är fel och att hon kanske kan få det bättre med någon annan, eller i alla fall utan dig, så spelar 10, 20 eller 30 år, och kanske flera barn tillsammans, ingen roll. Då är det som att de bara trycker på en "delete" eller "reset"-knapp och så suddas alla de decennierna av delad glädje, sorg och minnen bort. De vänder plötsligt på en femöring och utan att blinka går de vidare, som om de 10 - 20 åren aldrig hade ägt rum. Detta är en bitter erfarenhet och upplevelse många män har råkat ut för.

Jag förstår hur du funkar och vet hur det är när den där attraktionen är så sällsynt. Gillar att du väljer bort när du vet att det inte kommer funka, jag provade mig fram och det var onödigt eftersom jag visste ändå. Men jag kom på en sak på vägen, det handlar inte om en 4:a eller 9:a eller om en annan liga, utan att förstå vad som inte går och vad attraktiva könet måste ha, attributen som får det att blixtra till i huvudet och får dig att bubbla.