Har svårt att hitta en kvinna jag själv är attraherad av

Jag får rätt ofta höra att jag ser bra ut, har bra jobb, strax över medellängd, hår på huvudet, gymmar 2-3 gånger i veckan, är social och med glimten i ögat. Men har väldigt svårt att få till det med tjejer som jag själv tycker är attraktiva.

Jag söker inga tiopoängare utan mer "hon är lite söt", "charmig", "girl next door" och liknande. Jag är dock binär och kan i princip på några sekunder avgöra om det finns potential till romantik eller om det är uteslutet, jag kallar de för ettor eller nollor.
Ytligt javisst men jag har många gånger försökt att "tvinga fram" romantik med en kvinna jag inte ser som attraktiv, men det är helt enkelt omöjligt för mig. Det kommer fram rätt många tjejer på krogen till mig men är nästan uteslutande nollor med nåt undantag.

Jag är inte helt körd på kärleksmarknaden än men jag är inte på planen för tillfället utan står på sidlinjen o väntar på att få hoppa in. Någon som har tips på hur man ska ta sig över tröskeln till det förlovade kärlekslandet?

Vad utgår du ifrån när du snabbt bedömer de du möter som ettor o nollor? Har du träffat många tidigare?

Nu e jag själv tjeja och dömer snabbt folk också, men oftast så är attraktion för mig något som måste byggas upp med tiden. En grabb kan vara 6/10 i utseende men om han är rolig, omtänksam osv blir han ju betydligt mer attraktiv. Kanske du bara måste våga lägga lite tid på en o samma?

Vissa kvinnor nojar helt enkelt. Du kanske upplevs för snygg för dom och dom har inget med dig att göra. Jag själv har upplevt detta med 3 stycken. I början verkade dom vara helt ointresserade men efter ett antal månader knullade vi. Det är en kombination mellan osäkerhet och självsäkerhet.

Hejsan Snahjavel

Ja det är inte lätt att finna någon.

Kan bara tipsa om att mina bästa kärleksrelationer genom livet utgått från att jag sökt vänskaper, alltså utgått från mina intressen, prata med andra som gillar samma grejer och så befinna på någon "marknad" där det finns de som delar intressena. Där finns oftast andra singlar, ock vänskapslandet kan skapa kärlekslandet. Jag skulle säga att bästa kärleksrelationen utgår från vänskap, eftersom det är ju din bästa vän i livet som du vill finna.

Jag hittade min kärlek på så sätt för drygt 20 år sedan och vi håller ihop till ömsesidig glädje och attraktion.

Att du kan avgöra om du känner omedelbar fysisk attraktion på några sekunder köper jag. Men det är ett ganska stort steg därifrån till att veta att det inte finns någon romantisk potential alls, och där ligger nog problemet. Du ska absolut inte tvinga fram någonting med någon du inte är attraherad av, men istället för att avfärda någon direkt kanske man kan ge det lite mer än några sekunder och se vad som händer. Romantisk kemi behöver ju inte nödvändigtvis finnas där från första ögonkastet.

Krogen är enligt mig inte heller ett bra alternativ om man nu söker romantik på riktigt, majoriteten går ju ut på krogen för att potentiellt ligga av sig.

Svaret finns i din andra tråd
(FB) Kräver en högre liga än mig själv

Du är en 4/10 men vill ha en tjej som är 8-10/10, och du är inte mångmiljonär, så jag kan bara önska dig lycka till! dream on mannen.

Sluta leta så dyker det upp nån snart ska du se 😉

Kvinnor siktar uppåt och lyckas medan män behöver sikta nedåt. Det är naturens ordning.

Jag kan känna igen det där lite. Problemet är att jag tidigare haft en tjej som, för mig, var absolut perfekt. Allt var perfekt. Då menar jag alla aspekter från sex till socialt till sättet hon sa "jaha" på osv. Det finns inget jag inte gillar med henne.

Nu till problemet; Hon har lagt ribban så högt att varje ny dejt leder till att jag alltid inser att jag inte kommer hitta någon som hon igen och därmed, per automatik, tänker i kompromisser (som inte är ovanligt för förhållanden såklart). Med tiden blir det såklart lättare men alltid finns det där i bakhuvudet. Dock säger jag inte att jag inte kan bli kär i ngn annan, men det påverkar.

Och hur började detta? Jag gick in med tankarna att det förmodligen blir ett fwb-förhållande och inget mer. Jag föll pladask. Det bara hände. Allt bara klickade. Det är otroligt svårt att bestämma direkt hur det kommer bli.

Vad du behöver är att inte se det så binärt som du gör pga en faktor som är väldigt viktig: Kärlek är ngt som utvecklas med tiden. Även folk som blivit "planerat gifta" kan utveckla starka kärleksband. Det finns ingen, förutom de som enbart går på åtrå, som blir "kära" vid första ögonkastet. Då är det enbart utseende man går på. Du vet inget om personen. Sen att man råkar klicka är bara en lycklig slump. Hur vet du att tjejen inte är dum i huvudet eller har fascistiska åsikter? Eller att hon tycker att det bästa som finns är att äta hjärna? Man har ingen aning om en annan människa förrän man lär känna hen.

Du säger att du är på sidolinjen och det är fine men om du vill in så finns inget annat än att bara ta tag i det. Gå in, gå på dejter. Känn efter. Döm inte för fort för du kan ha fel. Känslor är ngt vi alla har och det viktiga är att veta hur vi hanterar de samt hur vi agerar på de. Du kan ha påverkats mkt av ditt sätt att tänka och tror därför att det är enda sättet. Jag hade istället låtit det gå lite mer tid än "några sekunder". Då verkar det som att du istället har väldigt hög ribba där alla faller under pga någon detalj. Rösten, ngt de säger, ngt de gör, ngt du ser på de, etc. Inget annat finns där. "Energi" och "kemi" är ngt man känner efter längre tid än vad du beskriver.

Att döma ut någon direkt är att helt missa alla nyanser som alla människor har, som kommer fram över tid, och det minskar dessutom urvalet av potentiella partners till nästintill noll. Och det kanske är tryggare för dig så - du slipper riskera att bli nobbad eller sårad.

Snabbselektering av människor på det sättet visar nog antingen på en bristande mognad eller någon diagnos. En normal människa brukar klarar av att balansera hela intrycket av andra utifrån sånt man gillar, sånt man kanske inte gillar, och sånt som vare sig är positivt eller negativt eller inte särskilt viktigt.

Du kanske egentligen attraheras av det egna könet, men vill inte erkänna det för dig själv, och därför använder din binära modell för att rationalisera varför du aldrig hittar ”rätt”?

Om vi skulle samla ihop 100 slumpmässigt valda kvinnor i ungefär din ålder, hur många av dessa skulle du då finna som tillräckligt attraktiva för att vara en potentiell partner?

Verkligen inte. Åtminstone inte bland kvinnor.