Citat:
Ursprungligen postat av
tobes
Jag tycker den springande punkten mest är när man inför dessa krav.
Sen kan jag ju tycka att språkkravet inte är så viktigt, eller att det åtminstone kunde utvidgas till fler språk. Vem fan bryr sig egentligen om t.ex. en amerikan flyttar hit och bara kan prata engelska? Det finns gott om såna som försöker lära sig språket men aldrig riktigt får eftersom alla direkt byter över till engelska om de hör att svenskan inte flyter på. Sen blir det ju förstår ännu värre om den andra parten inte heller pratar ordentlig svenska.
Jag tycker faktiskt mest att ett medborgarskapstest borde vara att man kan acceptera att andra får göra och vara som dom vill så länge det är inom lagens gränser. Så kanske mer koncentrerat på vad som är okej eller inte enligt lagbboken.
Det finns gott om svenskar som skiter i jul- och midsommarsfirande. Är dom mindre svenska för det? Nej.
Den största frågan är ju egentligen tolerans. Något som förvisso slagit över när det gäller vissa saker men ändå är en av de grundläggande sakerna i hela Norden. Och med tolerans menar jag då att man försätter leva sitt liv som vanligt trots vilka andra som finns runt omkring. Jag skiter fullständigt i vilken sexuell läggning mina grannar har, om de går i kyrkan, moskén, synagogan, tillber något djävulsaltar eller inte har någon tro alls. Så länge jag får fortsätta leva mitt liv som jag vill.
Enligt mig bör detta vara huvudkriteriet: Vi skiter i vad du tycker eller tror på, så länge du håller det för dig själv
Språket i sig tycker jag är av ganska underordnad betydelse, så länge man nu pratar något som någon annan förstår. Svenska tycker jag är lite hårt, vi kunde ändra det till svenska/norska/danska eller engelska (finska/isländska för att blidka det nordiska samarbetet)
"Svenskhet" är ett paket, där också språket ingår, men naturligtvis är inte perfekt svenska vare sig ett krav eller något man kan strunta helt i. Ett enkelt sätt att kontrollera minimi-nivån är ju att inte bara ställa frågorna på svenska, utan också kräva att man kan skriva begriplig svenska som svar på åtminstone några frågor som inte är "flerval".
Haken är nog mest att "medborgarskap" har ett stort värde för medborgare i andra länder, särskilt om de är i delo med sina ursprungliga hemländer - typ "iransk dissident". Då är det lätt hänt att medborgarskapet delas ut som en sorts skyddsväst och det egentligen inte handlar om en from önskan att etablera sig i Sverige, för vi är ett så himla bra land.
Att ställa rimliga krav på att begripa det nya landets språk, att försörja sig på eget arbete, att bidra till samhället och anpassa sig till svenska sedvänjor och allmänna normer är inte för mycket begärt. Som du är inne på, spännvidden för "svensk" är stor (man MÅSTE alltså inte sjunga "små grodorna" eller kunna grundsten i hambo, ej heller sjunga vare sig nationalsången eller Kungssången), men några minimivärden skall man kunna uppnå.