Artister som man hatar på personligt plan, men älskar deras musik.

Axl Rose. Gnr gjorde ju några bra plattor men denne man verkar ju vara mer än störd när det begav sig…

Rödvinssångaren Stefan Sundström. Kommunist och klimataktivist. Förespråkare av bidragssamhälle och revolution medan han själv sitter i sina cannabisångor.

Rage against the machine. Woke de luxe.

Kent. Dumsåssar.

Men fan sån bra musik.

Den enda höger/frihetliga musikern av rang är Pär Hulkoff.

Jag älskar Nicolai Geddas sång/röst, han var en av kanske tre eller fyra av de bästa hjältetenorerna någonsin i hela världen, enligt mig. Men lite blev förstört när jag läste hans båda självbiografier samt en del annat som jag hört.

Ogina saker som han skrev om sin mamma, sin exfru, sångerskor han sjungit mot. Även "fula" tankar som inte går ihop med hans roller som ren Wagnerhjälte (nu kanske jag är barnslig, men kulturupplevelser bygger nu en gång för alla på känslor; det var saker jag inte ville veta om Nicolai Gedda och hans sexliv som jag tycker att han borde ha hållit för sig själv för sina fans skull).

Och det där sättet han träffade kvinnor - han såg en kvinna någonstans som han fancied, och så skickade han sin personal att hämta in henne, typ. Inte så att personalen kidnappade kvinnorna om de nekade, utan de flesta kvinnor blev väl smickrade när de fick höra att den store tenoren ville träffa dem, men det känns sunkigt ändå. Han kunde väl ha gått fram till dem och frågat själv.

Ja, Axl är ett riktigt rövhål. Samma med gubbarna i Mötley Crüe. Bra musik har de däremot gjort, men svinigt beteende.

Gary Glitter

Hade förmodligen inte velat umgås med GG Allin. Att riskera bli grovt misshandlad, våldtagen eller nedsmetad med avföring är inget som lockar direkt.

Håller med, men tycker att iofs att problemet är ännu större än vänsterblivenhet.

Och jag håller inte med dig att man måste avsky deras personer, bara för att dom är rövslickande kommunist/opportunister heller.

Jag tänker att dom är ungefär som skådespelare, eller politiker. Dvs, att dom mer eller mindre har ett manus, som dom måste agera ut, om dom skall få stanna i rampljuset, bara en liten stund till.

Och eftersom de knappt har nåt val, så tycker jag det blir svårt att hata dem. Däremot blir det väldigt lätt att sluta titta och lyssna på hyckleriet

Jag tycker LU påminner om våran egen influencer "Matgeek". Båda har liksom en så extrem bitchighet, att man undrar om dom i själva verket föddes som biologiska flickor.

Ja, Axl är väl rochistoriens kanske största überbitch. H*n uppträdde för nåt år sedan i en T-shirt med texten "im a lesbian woman" förresten. Undrar varför man bär en sån tisha på scen?

Ironi, s.k. "Lek&driv" kanske? Har ingen aning var Axl står/stått i trans/flerkönsfrågor.

Om jag ska hålla mig strikt till rubrikens frågeställning så säger jag Neil Young och Bruce Springsteen men vad bägge dessa har gemensamt(bortsett från att vara cringeiga idioter) är att jag älskar och högaktar deras tidiga material medan vad de gjort de senaste 40 åren är mest blaha blaha i mina öron.

Men det är svårt att plocka fram och njuta av deras skivor i dag som jag gjorde innan de började utåtagera diverse åsikter och ståndpunkter.

Haha. Han gillar ju att provocera. För några år sedan hade en Charles Manson tröja på sig och G nR spelade in en cover på Mansons låt Look at your game girl.

Som några nämnde R kelly bland annat, många svenska kändisar som släppte bra hittar på 80/90 talet har visat vara riktigt jävla obehagliga människor som Nicklas Strömstedt. Svensk fientliga och kommunister hela svenska eliten. Fick lite hopp när han Christer Sandelin gick ut men sen tog han tillbaka allt, jävla ynkrygg. Det gick inte att missförstår vad han skrev när han gick ut men killen har ingen ryggrad men all hans musik är så jävla bra.

Michael jacksson om han är en pedofil så är det riktigt jävla vidrigt, kan ju inte förneka att han är extremt udda figur men hans musik är enormt fina, den killen sprutade ut hit efter hit.

Puff diddy är en annan, som tur är så gillar jag inte 99,99% av hans musik, det är bara en 1-2 låtar.

Nick Carter från bsb, verkar jävligt obehaglig. Jag såg hur illa han behandlade sin lillebror Aron carter inför tv kamerorna, hört desto mer. Aron Carter liv kantades av missbruk för att han blev illa behandlad som barn. Har hört hur dom satte på småflickor i sin turnebuss. Det skilde ju ganska rejält bland åldrarna i den gruppen men tjejerna var ju väldigt unga.


Finns egentligen massa människor, svårt också när man inte personligen känner dom.