Åsikter om en sådan födelse?

Tjena Flashback!

Jag har en god vän som nyligen har fått veta att han väntar barn tillsammans med sin sambo.

Till storyn hör att han är lite "hippie-fierad" och gillar när saker och ting är "naturliga/organiskt/whatever" - jag tror att alla känner någon som lutar åt det hållet. Han var här nyligen och berättade lyriskt om planerat datum, att de hade bokat tid hos barnmorska etc. Det gamla vanliga när en knodd vankas helt enkelt.

Men! Så släpper han bomben! De har kommit överens om att hon ska föda i nån stuga långt ute på landet; skulle inte förvåna mig om det är stugan där min kompis gammelfarmor föddes i drakens tecken i slutet av 1800-talet eller liknande "organisk händelse". De ska alltså inte in på BB eller annan vårdinrättning utan ska betala en barnmorska 20.000-30.000 kr som sedan följer med dem ut till denna stuga och levererar barnet.

Tanken är att han "vill ge sitt barn ett vackert första ögonblick, något speciellt och utöver det vanliga" etc.. ja, ni förstår poängen. Han gick vidare med att fråga mig om min ärliga åsikt om det här infallet.

Och jag tar bara för givet att man måste tumma på säkerheten en aning; tänk om mamman behöver kejsarsnitt eller om något annat kirurgiskt ingrepp måste ske? Jag personligen skulle aldrig rucka en millimeter på säkerheten och gick vidare med att säga att det låter som något han (de) gör för sin egen skull snarare än barnet som självklart inte kommer minnas ett jota av händelsen oavsett om han/hon föds på BB eller Chateau Marmont.

Vad tycker ni? Speciellt ni kvinnor som har fått barn; skulle ni gått med på att föda i "middle of nowhere" för att göra stunden mer magisk? Är risken markant högre att föda på det här sättet?

När min syster fick barn var hon tvungen att göra ett akut snitt då hon är så späd att både hon och min systerdotten höll på att förolyckas. Hade det skett i skogen hade tragedin förmodligen varit total. Detta är naturligtvis något som färgar mig.

Summa summarum så tycker jag att OM något händer så skulle det vara jävligt svårt att förlåta sig själv efteråt. Vad tycker ni? Överdriver jag riskerna??

Ska träffa min kompis i helgen igen och då kommer samtalsämnet garanterat upp på tapeten. Ge mig lite åsikter, statistik och historier att dra upp så att han verkligen inser vad han ger sig in på.

Tack på förhand!

Vacker första anblick?

Är dom missbrukare?
Försök förklara att det här med första vacker anblick är flumigt påhitt det finns inte en chans att barnet kommer ihåg om det föddes i en stuga husvagn i skogen eller BB

Redan här förstår man att det inte är lämpliga föräldrar så en orosanmälan för barnets egna säkert och liv är starkt att rekommendera

Kan inte bry mig ett dugg var människor väljer att kläcka ut sin unge. Men ja det finns risker förenade med detta arrangemang.

Ja, det är förstås total sinnessjukdom. Ungen uppfattar naturligtvis inte ifall den föds på sjukhus eller rakt ner på Drottning Kristinas silvertron. Går något fel vill man gärna vara en 30 sekunds-sängrullning ifrån kompetent personal och ett operationsrum.

Han vill alltså riskera både barnet och mammans liv för något jävla mumbujumbo.

Har fött barn och är glad att jag gjorde det på BB. Vad som helst kan ju hända och gå fel och behövas mer än en sköterska.

I vissa län kan man få föda hemma, men då är det om man är omföderska och har en lågrisk-graviditet.
Jag har blandade åsikter om detta, utifrån bekanta som fött barn på sjukhus och känt att man helst velat få ut ungen lika snabbt som scenen från en av Ace Ventura filmerna. Hej och hå så sprack dom som fan.
Dom som fött hemma, en del från Holland där det är vanligt, sprack inte eller bara relativt lite och kände sig mer hörda och sedda.
Att däremot göra det ute i en stuga långt från sjukhus känns skitdumt oavsett.
Hade jag fått för mig att föda barn hade jag nog åkt utomlands till någon privatklinik där man kan få ta sig tid, vara i en miljö som inte ser ut som något gud glömde från 80-talet...

Skulle aldrig få för mig att frivilligt föda någon annanstans än på ett sjukhus där det finns tillgång till all den hjälp man behöver. Och då tänker jag både utrustning, smärtlindring, barnmorskor, läkare, operationssalar och allt vad det skulle kunna innebära om något går snett. För det ska man absolut ha i åtanke. Vill man absolut föda hemma ska det vara nära till sjukhuset ifall man måste dit. Men det kan ju vara försent även det "bara" är 10 minuters resa... Att föda mitt ute i ingenstans som förr i tiden är riskabelt. Finns ju en anledning till att bebisar och mödrar överlever förlossningar i mycket större utsträckning idag... Även om en barnmorska idag skulle ta med sig den utrustning som nu går att ta med skulle jag inte lita på detta... Att använda bebisen som ursäkt för att denne ska få en upplevelse vid födseln är naturligtvis skitsnack. Det är ingenting annat än en fix idé de blivande föräldrarna fått för sig att de ska göra, det är deras grej.

Jag har två barn. Båda är födda med planerat kejsarsnitt. Det var bekvämt och problemfritt, både för barn och fru.

Det har vissa haft lite åsikter om, oklart varför. Det spelar nog ingen roll hur man väljer att förlösa barnet, någon kommer alltid komma med pekpinnar.

Går allt bra så är det ju inget problem men...
Närheten till en större vårdapparat kan vara livsavgörande.
Vi har ju fått ner antalet som dör i barnsäng rätt kraftigt samtidigt som fler spädbarn överlever födseln, så utmana gärna ödet...

Konferens med jobbet - 100 personer ska ha samma rätt? Nej, någon vill ha stekt lök, någon marinerad och någon vill ha såsen bredvid, tomaten ska minsann vara skivad av en vegansk kock osv. Restaurangen får krångla, maten blir kall och marginalerna försvinner eftersom 100 personer inte längre kan behandlas som 100 portioner av samma rätt.

Samma princip gäller vården: hela systemet bygger på standardisering, volym och att resurserna finns där de gör störst nytta. Men dagens individualism kräver att just jag ska ha min speciallösning, min specialförlossning och min unika upplevelse.

Det är inte individualism längre. Det är att göra sitt behov av att känna sig unik till någon annans logistiska problem. Skillnaden är att när beställningarna löper amok blir restaurangen lidande. När vårdens standardisering havererar är det inte bara patienten som får betala priset, utan även vi övriga valboskap - förlåt, skattebetalare.

Jag känner också en sån där typ. De är otroligt trevliga o öppensinniga o definitivt på spektrumet. Som många andra inom den kretsen, så är de på många sätt vilsna i livet och vill hitta någon tillhörighet. Min bekant är också hippie-aktig och blev i vuxen ålder extremt religiös även fast religion var helt frånvarande under hans uppväxt. Nog för att de är helt oskyldiga varelser så måste man ibland vara hård med dem för deras eget jävla bästa. Som du säger så utsätter de sig själv för oehörda risker på grund av vad som är närmast religiösa skäl och skulle de bli komplikationer kommer han i efterhand aldrig att förlåta sig själv.

Kanske kan det gå att hitta någon kompromiss där födseln sker på sjukhuset, men att de kan försöka skapa ett sånt där idylliskt första ögonblick där. För egen del som far till två och som varit med på två födslar så tror jag att mamman som tiden går börjar uppskatta tryggheten av sjukhuset ju närmare tiden kommer.

De får väl helt enkelt se till att ha en barnmorska som fixar ett kejsarsnitt med smörkniv och ett grillspett. Inte svårare än så.