Två relationer, två otroheter mot mig.

Kortfattat så har jag haft pågående relation där vi lärt känna varann på internet, pratat i telefon + facetime. Det har varit ett moment där både har känt att man har hittat den rätta i livet. Men när första dejten är bokad samt den ena tjejen har flygit hit (inrikes) så hade jag tydligen fel. Båda tjejer 8 år i mellan var otrogen dagen eller dagen innan vi skulle träffas.

Detta har förstört så mycket för mig. Jag har varit social väldigt mycket under mitt liv + jag har ADHD så det är ett personlighetsdrag. Har fått höra att jag är väldigt rolig och trevlig att vara med. Jag är för snäll. Men nu känns det som om jag har tappat förmågan att prata, jag svamlar mest när jag öppnar munnen. Inte pga nervositet, jag är bara allmänt ointresserad och i en annan värld. Har ej någon glädje för att göra något eller prata om något.

Misstänker att jag sitter på odiagnostiserad autism vilket jag har fått höra av psykiatrin. Jag har väldigt svårt att känna riktig sympati. Har väldigt specifika krav på en partner som jag bara inte kan ignorera. Jag är fast i en ond cirkel där jag vet vad jag än gör så blir det inte bättre. Dom ända två jag mött som var perfekta lurade mig för uppmärksamhet. Efter det har jag raderat allt om mig själv på nätet, alla bilder och minnen kastade jag i soporna för jag känner att dom inte glädjer mig längre. Det känns som jag är maxlevlad i ett spel där det inte finns något nytt att lära sig eller göra (det har jag visserligen känt i flertal år nu, men blivit värre efter senaste otroheten mot mig).

Hur jag vrider och vänder på orden kommer jag aldrig få fram det jag vill. Ingen kommer förstå mig och kommentarer om att ”gå en danskurs” eller ”kontakta psykiatrin” kommer ej hjälpa. Psykologen sa att de ej kan hjälpa mig. Jag kommer med mindsettet att argumentera varför deras ”lösningar” är fel. Och jag kommer fortsätta så. Det är den jag är, jag vet att det inte går att lösa min situation. Har ingen aning om vad jag vill fråga eller förväntar mig för svar här, kanske någon autistisk grabb i 20-års åldern som jag är i känner samma? Vad vet jag

Tillägg: Jag är helt inkompetent att socialisera efter allt dessa åren. Jag har inte heller någon erfarenhet som dom flesta har i min ålder, jag lever i en annan värld än dom andra. Har inget jag kan relatera till som många har i min ålder.

Bättre att vara själv så slipper du sån där skit,

Har du haft två flickvänner över nätet som du aldrig träffat och när du skulle träffa dom båda ungefär samtidigt(?) så är dom båda två otrogna mot dig?

8 år mellan dom två. Men jag träffade dom genom lika intressen först som vänner ett tag innan. Tills det blev till något mer, alltså inte något bullshit där jag var oblivious eller något sådant. Båda två var otrogna vid ungefär samma tidpunkt i ”relationen”.

Det är det jag ej klarar av. Livet känns monotont och jag har aldrig fått uppleva att någon tyckt om mig vilket jag känner att jag vill uppleva någon gång.

Beklagar att du blev bedragen, det är ett stort svek och kan tänka mig att du tror det är dig det beror på.

Jag beklagar. Någon som vill bedra en kommer att göra det oavsett. Du kan därför inte kontrollera det och det är därför inte ditt ansvar.

Vad vill du diskutera i tråden?
Hur du går vidare och släpper dina ex?
Hur du undviker att vara rädd för nya relationer?
Såg du något speciellt mönster i dig själv eller dina ex eftersom du nämnde ”ungefär samma tidpunkt”?
Om du inte var helt ovetandes för att dom var otrogna, vad gjorde du då?

Nej det skulle jag aldrig tillåta mig själv att tänka. Det är ju helt enkelt att någon har varit förjävlig mot mig av vilken anledning som helst som jag aldrig kommer få reda på. Tack för din kommentar

Du kan välja att se dåtida relationer som övning och erfarenhet. Även om du inte har ansvar för att dina ex bedrog dig så har du säkert tagit lärdom för din egnas skull och utveckling.

Jag vet faktist inte vad jag vill få fram. Kanske någon som sitter i samma båt. Eller att någon kanske lyssnar på vad jag har att säga. Behövde få ut detta kände jag. Tjejerna som var otrogen berättade det själva direkt efter.

Vet ej hur jag undviker att vara rädd för relationer. Jag kan inte prata längre, jag träffar väldigt få personer (mina kollegor). Ingen i min ålder.

Nej tyvärr jag är väldigt känslig person när det kommer till dessa ämnen så jag har mer eller mindre tappat funktionen av att vara människa dom senaste åren.

Bra där! Tänkte på att du skrev nåt om att du skulle vilja känna att nån tyckte om dig och tänkte att det kanske var på grund av otroheterna du skrev på så vis. Varsågod 😊