Varför gröper Riksbankens ränta ur plånboken?

Visst. Fed började höja i mars 2022 och höjde därefter från nära noll till 5,25–5,50 %. Riksbanken började höja samma vår och gick från 0 till 4 %.

Finanskrisen var samma historia åt andra hållet: Fed sänkte kraftigt och Riksbanken sänkte kraftigt. Även 2004–2007 gick båda in i en höjningscykel.

”Riksbanken brukar följa Fed” betyder naturligtvis inte att Ingves/Thedéen sitter och väntar på Powell och trycker på samma knapp dagen efter. Det betyder att Sverige som liten öppen ekonomi normalt följer den internationella räntecykeln. I praktiken är dessutom ECB minst lika relevant för Riksbanken.
Vill du hävda att amerikanska och internationella räntor saknar betydelse för svensk penningpolitik får du gärna försöka med den tesen.

Därför att inflationsmålet inte är den enda faktorn att ta hänsyn till. De tittar även på bostadsmarknaden, valutans värde, hushålls och företags skuldsättning, tillgångspriser, graden av kredittillväxt, kronans värde, risken för framtida inflation (exogena chocker).

Sistnämnda faktor är relevant nu där tömningen av reservlager av olja och gas nu gör att stora aktörer som Kina börjar köpa in mer olja och gas igen vilket driver upp priset.

Jag å min sida är inte det minsta fascinerad över att du fantiserar ihop halmgubbar.


Och här är en ny halmgubbe.
Verkar som ditt livs mening är att fantisera ihop halmgubbar. Ja, du kanske inte kan något annat.

Det räcker således att visa att räntan kommer in i 5:e siffran för att den har betydelse. Det är på den nivån du diskuterar.

Men det var inte det frågan gällde.


Nya köpare lånar nära max i snitt. Så hur mycket kreditgivarna går med på att låna ut har betydelse.
Så det du släpar fram är helt irrelevant.

Vidare så kan vi titta närmare på de två fallen du nämnde. Ser ut som att du inte riktigt förstått saker och ting. (Antagligen har du aldrig lånat i verkligheten utan bara knarkat svammelbloggar mm).

1. Lån till 1.5% ränta. Säg 0.8% realränta. Och 0.7% är inflation som "amorterar" lånet. Efter skatteeffekter 1.05% nominell ränta. 0.35% realränta och 0.7% är inflation som "amorterar" lånet.

2. Lån till 5.0% ränta. Säg 0.8% realränta. Och 4.2% är inflation som "amorterar" lånet. Efter skatteeffekter 3.5% nominell ränta. -0.7% realränta och 4.2% är inflation som "amorterar" lånet.

Ja, i skribenten Hermi-Tages okunniga värld, där ingen kan räkna så tänker, fel känner, han att fall 1 där man betalar 0.8% realränta är mycket bättre. Och känner i hela kroppen att alla skyr fall 2 där låntagare betalar negativ realränta på lånet.

I verkligheten var det så att perioden med låg ränta var den bästa för spararna. Då fick dom minst negativ realränta på sitt sparande. Och den sämsta för låntagarna då dom åkte på positiv realränta på sina lån.


Ja, givet hur borta Hermi-Tage är ska man inte bli förvånad.
Men alla som har iaf hunnit börja arbeta lär ha noterat att vissa produkter tom bli billigare när efterfrågan stiger. Och att producenterna möter stigande efterfrågan med stigande produktion.

Ofta är det tom så att produkterna inte bara blir billigare med stigande efterfrågan. Utan även bättre, i termer av funktionshöjd och egenskaper.
Det är sådant man ser i verkligheten. Men där bor inte Hermi-Tage.



Svamlet jag invänder mot är just att räntan styr bostadspriserna.

Och det skulle du då redogöra för. Och det har du inte kommit en mm på.
Istället producerar du halmgubbar as if there was no tomorrow.

Och nu slirar du något extremt på det och menar att bostadspriserna styrs av alla möjliga saker. (Det kan i sig stämma, men det var inte svammelpåståendet jag invände mot).

Du skulle visa att RB följer FED.

Inte att RB höjer räntan när inflationen drar iväg.

Och inte att RB sänker räntan när det är en rejäl finanskris på gång.

Är det så att du inte förstår det här. Och tror i din enfald att RB bara följde FED???
Det börjar se ut så.

Det låter positivt. För det innebär då att Svenska hushåll kommer bli mest förmögna i världen.

För att komma upp i stor belåningsgrad måste man nämligen ha stora tillgångar som kan belånas.


Jag tvivlar dock. Det är mer liberala länder som har högre tillväxt och där kapital kan ackumuleras.

Oj vad du har trasslat till det för dig.

Det lustiga är att du fortfarande inte bemöter argumentet.
Att inflation kan göra realräntan låg eller negativ innebär inte att hushållets månatliga ränteutgift försvinner. På 4 miljoner kostar 1,5 % ränta 60 000 kr om året och 5 % kostar 200 000 kr. Det är alltså 140 000 kronor om året i nominell kassaflödesskillnad före avdrag. Det påverkar naturligtvis hur mycket människor vill betala för en bostad.
Din ”inflationen amorterar lånet”-övning är dessutom bara ett sätt att byta frågeställning. Inflation betalar inte bankens räkning och skriver inte ned skulden. För att realvärdet ska urholkas på ett sätt som hjälper hushållet krävs bland annat att inkomsterna följer med.
Och KALP ändrar fortfarande ingenting. KALP bestämmer hur mycket banken tillåter dig att låna. Marknadsräntan påverkar vad lånet kostar och därmed hur mycket du är villig att låna och betala. Att du gång på gång blandar ihop kreditrestriktionen med låntagarens efterfrågan gör inte sambandet mindre verkligt.
Slutligen är ”det finns produkter som blir billigare när efterfrågan ökar” inget motargument mot utbud och efterfrågan. Det betyder bara att något annat samtidigt har förändrat utbudet. Det är ungefär därför ekonomer skriver ceteris paribus.
Så nej, påståendet behöver aldrig ha varit att räntan ensam bestämmer bostadspriserna. Påståendet är att räntan är en av variablerna som påverkar efterfrågan och därmed priserna. Att kräva att den måste förklara hela prisutvecklingen för att få sägas påverka den är precis den halmgubbe du samtidigt anklagar andra för att använda.

Att Riksbanken ”följer Fed” betyder naturligtvis inte att Powell höjer på onsdagen och Thedéen lydigt trycker på samma knapp på torsdagen. Det är en tolkning man måste anstränga sig ganska ordentligt för att göra.
Poängen är att Sverige är en liten öppen ekonomi. Svensk penningpolitik bedrivs därför inte i något isolerat svenskt reservat där omvärldens räntor saknar betydelse. Fed och ECB påverkar internationella räntor, kapitalflöden, växelkurser och finansiella villkor. Allt detta påverkar i sin tur Riksbankens handlingsutrymme.
Att Fed och Riksbanken dessutom ofta reagerar på samma globala konjunktur- och inflationsimpulser motsäger inte detta. Det är en del av förklaringen till att räntecyklerna samvarierar.
Så när du triumferande skriver:
”Du skulle visa att RB följer FED. Inte att RB höjer räntan när inflationen drar iväg."har du egentligen bara upptäckt skillnaden mellan korrelation och direkt kausalitet och fått för dig att detta innebär att internationell penningpolitik inte påverkar svensk penningpolitik.
Det gör den.
Vill du vara petig med ordet ”följer” kan vi formulera det så att även du slipper missförstå:
Riksbanken tenderar att röra sig i samma internationella räntecykel som Fed och ECB och dess penningpolitik påverkas av deras räntor och de finansiella förhållanden dessa skapar.
Det är betydligt mer precist.
Och det fina är att man inte ens behöver ”knarka svammelbloggar” för att förstå detta.
Det räcker faktiskt med att läsa Riksbankens egna publikationer.

ekbo251 är ett välkänt troll som härjar runt under olika konton för att trolla i olika trådar.
Givetvis måste RB följa omvärlden om inflationen lyfter och räntor höjs av FED och ECB.
Om RB inte följer efter kommer SEK pressas ned och importen blir allt dyrare, det i sin tur driver upp inhemska priser.