Varför gröper Riksbankens ränta ur plånboken?

Frågor som aldrig ställs när Riksbanken ska höja räntan

1.Varför gröper Riksbankens ränta ur plånboken?

2. Hur mycket har Riksbanken gröpt ur plånboken med 5 års räntehöjningar?

3. Om kommande höjningar gröper ut plånboken, så har väl alla tidigare höjningar av räntan också gröpt ur plånboken?

4. Varför bromsar Riksbanken in svensk ekonomi?

5. Varför vill Riksbanken inte stimulera svensk ekonomi så vi inte håller i plånboken, konsumerar, skapar efterfrågan? Någon måste ju ge vika?

6. Vad har Irankriget med Riksbankens räntesmäll att "strama åt" göra?

7. När man klagar på högre energi- och transportpriser blir dyrare. Varför gör man allt dyrare med höjd ränta då?

https://www.expressen.se/ekonomi/rantesmall-hotar-hushallen-tva-hojningar-i-ar/


8. Varför ska Riksbanken höja räntan när inflation ligger under målet 2%?


9. Varför måste Riksbanken höja räntan lån på villa på 3 miljoner kr blir 22.500 kr mer betala 1 år. Hur mycket mer i boränta har en villa kostar 3 miljoner kr betalat på 5 år?

10. Vad har boränta att gör med Irankriget? Tidigare Ukrainakriget?

Varför ställer inga medier några som helst obekväma frågor om varför?

Inflation är vad som gröper ur värdet på dina sparade pengar. Det kan du tacka S för att den var runt 10% dina pengars värde sjönk med 10% när maggan styrde Sverige.
Nu är den under 2% tacka M för det eller hela tidö då.

Riksbankens roll är att skapa låg och förutsebar inflation och stabilitet, förutsättningar för en ökad tillväxt över lång tid.
Dessutom ska de ska sedlar och mynt.

Räntan höjs ibland för att bromsa en ekonomi som är på väg att bli överhettad.
Därmot kan man ställa sig frågan om varför inte bostäders prisutveckling är direkt och omedelbart inräknade i KPIF?

Riksbanken ansvarar för den s.k. penningpolitiken - detta kan dock till en viss del ifrågasättas.

Det penningpolitiska målet är en inflation på 2 procentenheter. Styrmedlet är just Riksbankens styrränta.

Inflationen är relaterad till penningmängden och pengars omsättning.

Höjs räntan antas såväl penningmängd som omsättningshastigheten minska, motsatsen sker när räntan sänks.

Höjd ränta bromsar ekonomin, i dina exempel väldigt logiskt då räntekostnaderna ökar och minskar därmed efterfrågetrycket på övrig konsumtion.

Så det är själva poängen.

Alternativet är att pengars värde urholkas, till exempel är 100 kr före pandimin bara värd 75 kronor idag. Detta kan tolkas som en kostnadsökning.

För att undvika extrema svängningar försöker Riksbanken ta hänsyn till riskfaktorer och gasa/bromsa ekonomin löpande då det tar tid innan penningpolitiken slår igenom på ekonomin.

Riksbanken har ju nått "målet" på inflation 2% varför höja räntan?

Varför ska en 3 miljoners lån betala 1800 kr mer varje månad med höjd ränta? Hur mycket har en 3 miljoners lån betalat på 5 år?

Varför får vi på 5 år aldrig se hur Riksbanken får ner låg och förutsebar inflation och stabilitet på 5 år, som inte resulterar för en ökad tillväxt över långt tid när vi ska hålla i plånboken, inte konsumera, inte skapa efterfrågan, arbetslösa ökar?

Ja vi har haft det målet sedan 1985. ala Friedman.

Förklarade för TS vad som gröper ur värdet av dennes pengar.

Verkligen, och varför bytte man från kpi till kpif som mått i september -2017, mitt i en period av extremfallet negativ ränta? Hushållens kraftigt stigande räntekostnader sedan dess räknas därmed inte med i inflationsmåttet trots att det är HÖGST reella kostnader för alla som har lån.

Vi får aldrig se exempel hur Riksbanken får ner ekonomi som är på väg att bli "överhettad"

Därför en 3 miljoners lån ska betala 1800 kr mer månad 22 000 kr mer året?

Man skyller alltid höjd ränta på ökad energi och transportkostnader

Nu föll inflationen i juni, då fick vi veta det beror på Tidöpartierna ändringar med bla matmoms halverad kollektivresor och sänkta benpriser

Men du får aldrig se hur Riksbanken påverkar, aldrig

Ja höjd ränta bromsar ekonomin, men man väljer ordet gröper ut och räntesmäll

Så frågan består, när man klagar på energi och transportpriser blir dyrt, varför gör man då allt dyrare med räntan?

Räntan påverkar ju allt! Även hyror blir dyrare pga ränta! Men när inflation går ner då går inte räntan ner som det gör med bolån!

Svaret är nog att media förutsätter en viss kunskap hos läsarna. Och då uppkommer inte dessa frågor.

Det är inte meningen att ekonomijournalister skall ha med en lärobok med i varje artikel.

För dig skulle jag rekommendera någon grundbok i ekonomi. T ex Klas Eklunds "Vår Ekonomi". Kan nog finnas på biblioteket. Den är faktiskt riktigt bra.


Skälet till att Riksbanken (RB) öht finns är för att staten vill reglera ekonomin. Och det gäller i de flesta andra länder.
I länder där det finns inslag av kapitalism kommer ekonomin att gå i cykler. (I länder utan inslag av kapitalism kommer ekonomin vara i permanent stagnation).

Och då vill staten försöka reglera dessa cykler. Dämpa ekonomin vid högkonjunktur och stimulera ekonomin vid lågkonjunktur.

Och sättet att göra det är med räntestyrning. Genom att höja priset på att låna vid högkonjunktur, kommer näringslivet att låna och investera mindre varvid konjunkturen svalnar. Och genom att sänka räntan vid lågkonjunktur så förväntas näringslivet låna och investera mer, vilket ökar aktiviteten i ekonomin.

Och för att avgöra när ränta skall höjas och sänkas så använder RB inflationen. Den försöker man hålla på ca 2%. (För det gäller för handelspartners också).

Och detta koncept kan man säga fungerar iaf delvis.

Idealt kommer RB att hålla en real styrränta som är ca 0%. Dvs när inflationen är 2% så är räntan 2% och realräntan 0%

Det gör inte Riksbanken. Den håller nära 0% realränta i snitt.

Den som stjäl i din plånbok är istället staten som stjäl via skatt på inflation.

Ta bort skatt på inkomst av kapital så kommer värdet på ditt sparkonto ligga ganska still.


Se ovan. Går inflationen över 2% så är det RBs uppdrag från Riksdagen att kyla ned aktiviteten med högre ränta.


När Trumps vilja att starta krig leder till att han skickar soldater till andra sidan jordklotet och därmed driver upp priser på energi så stiger konsumentpriserna i världen.

Det kan Centralbankerna ignorera så länge det handlar om energipriserna. Men när de letar sig in i konsumentpriserna så kommer dom vilja agera med att stävja prisökningarna.


Det har dom ingen vilja till. Men det som det talas om är att inflationen kommer stiga och att dom DÅ kommer höja för att hålla realräntan på ca 0%.


Riksbanken påverkar dagslåneräntan. Det har inget med bostadslån att göra.

Inflationen däremot påverkar marknadsräntorna och därmed bolåneränta.

Men bolåneränta ligger på ca 0.5-1.0% realränta mest hela tiden. Oberoende av inflation.
Så det har inte med diskussionen att göra.