Muslimsk statsvetare säger att Simona Mohamsson (L) borde brännas

Ja vi kan ju låtsas för en stund att det inte finns en friktionsyta mellan européer och muslimer, att de senaste årens terrordåd inte inträffat.
Att teckna Mohammed är alldeles ofarligt eller att gå på kristna julmarknader.
Så att en rabiat (radikaliserad?) kvinnlig muslim hotar en svensk politiker på nätet och får en medhållande svans med sig, där en svensk komiker uttrycker sig med "She is gonna be picked".

Det är det nya normala bara?

Gör då din del och håll noga isär den viktiga frågan från Israel-Palestinakonflikten. Och från den här specifika frågan. Och blanda inte ihop när politiska motståndare kallar hård kritik för ”hat” och regelrätta hot. Det är tillåtet i en demokrati att hata, starkt ogilla eller avsky någon. Däremot inte att hota dem.

Om Ghanems uttalande var ett hot är mycket tveksamt och för nuvarande under utredning. Tyvärr har rättsväsendet en historik om att övertolka hot pga ett bias mot yttrandefrihet som uppstått inom det därför att vissa grupper utnyttjat systemet för politisk aktivism och inskränkt yttrandefriheten kraftigt och i strid med grundlagen och yttrandefrihetens principer.

Men man kan inte behandla muslimer som barn som att de inte vet vad de säger och inte kan skilja mellan "hat" och hot?
Snart sitter vi där igen med ett nytt terrordåd och har bara varit naiva™ igen.
Socialister och kommunister har en tendens att vara lite naiva™.

Det är inte vad saken gäller. Man måste noga skilja på hat och hot. Det är uppenbart av flera fall att våra domstolar inte förmår att skilja mellan det ena och det andra och uppvisar stora problem med logiska och ärliga resonemang för att istället hänfalla till att läsa in saker som inte finns pga politiskt bias.

Det här riskerar att bli ett sådant fall om domstolen och Säpo börjar att, likt biaserade debattörer på nätet, hitta på att ”må hon brinna” är ett hot.

Jaja, det är väl lika bra att underkasta sig.

Man kan väl göra ett rätt starkt case för att åtminstone liberalismen i L: s tappning och socialliberalismen företrädda av den politiska riktningens historiskt starkaste företrädare L är i kraftig kris? Att det på något sätt har med deras värdegrund eller brist på sådan att göra är inte så spekulativt.

Låt mig bara ta det här med yttrandefrihets gränser först, mitt favoritämne. Yttrandefriheten är som den låter en frihet att yttra sig och den är principiell och har inte med proportioner att göra alls. Har man frihet att yttra sig så har man, annars har man inte yttrandefrihet. Den kan inte inskränkas genom majoritetsbeslut. De enda inskränkningarna som kan göras är principiella och tämligen väl definierade genom yttrandefrihetens historia och har med att göra med när man inskränker andras negativa rättigheter, t ex genom att hota dem.

Simona Mohamssons ställningstagande för judar som grupp men även oundvikligen för Israel som stat och hennes samtidiga obeslutsamhet att stå som följdfråga upp för rätten att bära slöja om individen väljer att göra det är enligt min mening ett uttryck för partiets kris där de ännu en gång för mycket visar att de bejakar starka stater och står på staten Sveriges och staten Israels sida mot enskilda medborgare och också står på gruppers sida emot individer när det gäller påstådda oförrätter.

Inget av detta är nytt och ingår som en beståndsdel i socialliberalismen, men har till slut lett till en brist på principer för partiet där det inte står för så mycket alls som kan attrahera människor och möta deras behov av ideologi och principer.

Det handlar om att Mohamsson här i det läget drar i alla halmstrån för att hålla sig flytande och demonstrativt försäkrar en grupp som traditionellt röstat på L, israelvänner, att hon är på judarnas sida. Men som troligen inte kommer att locka dem att lägga sin röst på ett parti som troligen missar riksdagen och som ytterligare undergräver den principiella liberalismen till förmån för att locka olika särintressen hit och dit.

Vad gäller dina övriga frågor om de borgerligas ideologiska kris och värdegrundskris för det lite för långt att gå in på det här och reda ut skillnaden mellan vänster och illiberal. Viktigast vad gäller just den här situationen menar jag dock har att göra med oförmågan att kunna ta avstånd från Israels krig i Gaza då man inte vill stöta sig med varken Israel eller israelvänner i den omfattning som krävs för att det skall vara ideologiskt och värdegrundsmässigt försvarbart i förhålllande till liberala och konservativa värden.

Nej, man skall försvara liberala och rättssäkra principer även för grupper som vill undergräva demokratin och inte falla för frestelsen att ersätta det med aktivism och försök att besegra antidemokrater med deras egna vapen och ta ifrån dem grundläggande rättigheter och en sann och demokratisk bedömning av påstådda brott.

Vilket här innebär att se Ghanems kommentarer i ljuset av att den först och främst innebar en kritik av vad Ghanem uppfattade som Mohamssons undfallande eller aktivt stödjande av Israels aktioner i Gaza och behandling av palestinier. Och inte främst se till hur den är formulerad.

Det är rätten att bära davidsstjärna och hijab som är densamma och att man inte skall behöva hotas och trakasseras för att man gör det.

Det är däremot också en rättighet i en demokrati att hata eller avsky det man uppfattar att dessa saker symboliserar. Man kan t ex anse att de är symboler för religioner som är skadliga som sådana och t o m extra skadliga jämfört med andra religioner.

Det är inte automatiskt riktat mot folkgrupper eller religiösa utövare som sådana när man kritiserar bärandet av dessa symboler. Men många människor vill ha det till samma sak av propagandaskäl. Därför blandar de samman hat med hot för att måla upp en falsk bild av ett mönster där ett uttalande som går över en gräns och kritiserar ( i form av ”hat” eller i enstaka fall av rena hot) gruppen av människor buntas ihop med kritiken (”hatet”) mot religionen eller landet.

Som jag uppfattar det är det inget hot här mot Mohamsson ens i den uppmjukade och bedrägliga mening som rättsväsendet ibland tyvärr ger den.

Ok så då försvarade du svensk-irakiern som brände Koranen i Sverige och därför mördades?

Gör dig inte dum. Det går inte att ha en seriös diskussion med vänsternissar när ni är så otroligt fula i er ohederlighet.
Du har läst vad Valley skrev om Simona och det finns inte en chans att du inte såg att det är både hat och hot.
Du har inget vettigt att komma med för att försvara antisemitismen så istället ljuger du och låtsas att vi pratar om något helt annat.
S0urce höll på likadant, det fungerar inte.
Det får inte heller den effekten du hoppas på. Vanligt folk läser de här trådarna och tänker "shit vad vänstern är galen".

Intressant och tänkvärt inlägg. Tack för det.

Givetvis är det du som vet vad som motiverar dina åsikter, inte jag. Mina gissningar om vad som har motiverat dig har aldrig varit mer än bara gissningar. Nu har du visat mig att mina gissningar var fel.

Du och jag ser fortfarande extremt olika på davidsstjärnan. För mig handlar davidsstjärnan inte särskilt mycket om Israel, men väldigt mycket om judarna som folk och om enskilda människor som definierar sig som judar.

För mig är det den israeliska flaggan som symboliserar Israel, inte davidsstjärnan i sig.

Att Israels nuvarande regim har begått fruktansvärda krigsbrott i Gaza står utom allt tvivel. Dessvärre har Israel också begått folkrättsbrott mot palestinierna tidigare, inte minst under 1940-talets nakba, när israelerna, såvitt jag har fattat det, ockuperade stora delar av den del av området som enligt FN skulle tillfalla palestinierna. Israelerna drev brutalt bort palestinierna från ett område som enligt FN var deras.

Jag kan inte försvara israelernas sätt att behandla palestinierna, varken det som de har gjort nu eller det de har gjort tidigare. Däremot försvarar jag absolut judarnas rätt till ett land som de får lov kalla sitt eget. Det är dock otroligt tragiskt och oacceptabelt om judarnas rätt till ett land ska gå ut så grymt över palestiniernas egen rätt till ett land som de kan leva i.

Men även om jag är djupt, djupt kritisk till Israels nuvarande regering (och till flera tidigare israeliska regeringar), så står jag självklart upp för svenska judars rätt att leva i trygghet i Sverige. Och lika självklart är det för mig att davidsstjärnan är en symbol för det judiska folket, inte för nationen Israel och dess grymheter.

Davidsstjärnan ska ses som en symbol för judarna som folk och för den judiska religionen, inte för nationen Israel, anser jag. På samma sätt ska den muslimska slöjan vara en symbol för muslimer som folk och för den muslimska religionen, inte för att antal otäcka muslimska stater och terroristorganisationer som förtrycker och dödar människor i islams namn.

Jag förstår vad du säger till mig om Israel, och jag respekterar det, därför att jag inte kan förneka staten Israels grymhet mot palestinierna. Jag kan också se skillnaden mellan staten Israel å ena sidan och den samlade muslimska världen å den andra. Islams värld är så mycket större än judendomens, och den innehåller så många olika nationer, till skillnad för judendomens, som bara innehåller en enda nation. Eller för att uttrycka det annorlunda: Islam har många "nationella ansikten", men judendomen har bara ett enda.

För den skull ska judendomen inte likställas med sin enda nation, anser jag. Jag kommer aldrig att betrakta davidsstjärnan som en symbol främst (eller ens nödvändigtvis delvis) för nationen Israel och Israels regering, om inte den som bär davidsstjärnan visar att det är just så som hans (eller hennes) davidsstjärna ska tolkas - som sympati och stöd för landet Israels brutala behandling av palestinierna. Jag kommer inte ens att se davidsstjärnan endast som stöd och sympati för landet Israel över huvud taget, utan snarare som en symbol och stöd för judar som utsätts för antisemitism i t.ex. Sverige.

Min egen sympati för det judiska folket beror också på att jag beundrar detta folks tapperhet, och den förmåga de har visat att uthärda århundraden av förföljelser och pogromer. Tyvärr har just minnet av dessa förföljelser nu drivit den israeliska regeringen att överge all mänsklig anständighet i sina desperata försök att en gång för alla besegra sina fiender och försvara sig.

Jag är tacksam för att Sverige inte kan förknippas med fruktansvärda övergrepp mot ett ockuperat folk, utan att den svenska flaggan på ett oproblematiskt sätt endast står för just Sverige. Jo, jag vet ju att det finns folk på vänsterkanten som ser svenska flaggan som symbol för rasism, fascism och nazism, men jag tycker att just detta är bottenlöst löjligt.

Salwan Momika. Ja, i allra högsta grad. Behandlingen av honom är en enorm skandal och inte mindre skandalöst är att domstolar i Sverige brottsbelägger kritik av islam och godkänner lagar som förbjuder hädelse. Det är väldigt oroväckande och beror på att domstolar och lagstiftare i Sverige frångått rättssäkerheten och demokratiska liberala principer. Att mordet inte klarats upp och att Säpo istället tillåtet smutskastningen av Momika utan bevisning är en stor fläck på Säpo och ännu ett skäl att undra över hur demokratisk deras organisation och ledning i nuläget är.

Lägg märke till hur samma argumentation du nu använder användes mot Momika. Hur han spred hat och hot mot muslimer och hur synd det därför var om hela den gruppen, bla bla. Lägg också märke till att det var Momika som betalade det yttersta priset och hur det var det föregivet demokratiska goda och kärleksfulla samhället som talade om hat och hot och som inte bara misslyckades med att skydda honom och allas våra rättigheter utan också med att klara upp mordet och verkar helt förnöjda med det.


Jag är övertygad om att du har fel, liksom du har fel i att jag är vänster. Du har troligen ett begränsat synfält och sätter felaktigt alltför stora likhetstecken mellan vänster, muslimer och motstånd mot Israels behandling av palestinierna och på samma sätt mellan stöd till Israel och höger. Eller så tillhör du propagandisterna jag skrivit om.

Det intressanta här är inte vad en enskild skribent skrivit om Mohamsson utan att vågen av ”hat”, dvs i huvudsak kritik av hennes uppfattade stöd till Israel är överdriven och förvriden.

De flesta människor även till höger ser igenom de barnsliga försöken att avfärda kritik mot Israel som ”antisemitism”.