Hur mycket pengar har folk generellt?

Är närmare 40 år, gift med gemensam ekonomi, riktig medelklass....
Hus värderat till 7 Mkr, lån på 3 Mkr. En bil värd runt 300 00 idag utan lån.

Tillgångar är desto mindre - runt 1 miljon på fonder på två personer. Väldigt lite buffert just nu, bilens fel.

Det är ju lite olika skolor i hur man räknar men om man inte räknar med pengarna som finns i huset hade jag nog blivit knäpp och känt mig luspank. Klart det måste med.

Jo, men hur snabbt? Aktier blir till pengar på kort inom en timme under kontorstid.

Sms-lån fixar man även på helgen, och kan betalas tillbaka direkt när banken öppnar. Räknas det som likvider eftersom man kan få loss kontanter snabbt?

Nu vet jag inte var du bor, men gäller det inte även att kunna omsätta pengarna till varor snabbt också?

Dvs majoriteten av befolkningen i den åldern, men majoriteten kan inte ha över medelinkomst och medel förmögenhet, det funkar inte så i verkligheten.


Men vi vet också att du skriver sådana här inlägg mest för att provocera

Dryga 30. 4 milj på börsen, hus värderat till 3 milj varav 1,5 milj i lån. Inga övriga lån.

Verkligheten är att de flesta som inte kan få ett networth på ett par miljoner kr på 20 år genom lön från sitt arbete, aktier,fonder är lata.
De vill inte offra något. De vill gnälla att de minsan inte har råd.
Men att resa, renovera kök, hus och tävla med grannen det ska göras. Köpa saker de inte har råd med från dag ett då de börjat arbeta det är inga problem.

Så jag ser verkligen inga problem för en IGEN frisk arbetande person att från 20 års ålder till 40 få ihop likvida medel på ett par miljoner. Och då tänker jag tex fabriksarbetar lön, typ volvo.

Akademier ska ta mig fan lätt få ihop 20+ miljoner på 20 år.
Tog mig ca 12 år för 20+ 1996-2008

Ja, hade jag skippat resor, renovera kök, köpa bostad och göra ett par mer eller mindre smarta bilköp bara för det kändes roligt så hade jag garanterat haft mer än min dryga miljon såklart.

Men samtidigt trots intresse för privatekonomi så hade jag ångrat mig om jag inte hade en roligare bil som yngre, bott ett år utomlands, köpt ett boende bra nog för familjebildning.

Men så kan man säga om allt, äter man makaroner och tonfisk på burk till frukost lunch och middag och bor i en etta med kokvrå och har tv-tittande som ända hobby, då kan man bli väldigt rik på pengar snabbt men ganska fattig på upplevelser

Nej livskvalitet är viktigt. Köpa bostad är aldrig dåligt.
Det jag menade var mer:

Inte ha någon plan med pengar. Leva över sina tillgångar. Börja jobba och direkt vill/ska ha vad andra redan har. Inte inse att man börjar från början och bygger upp vad man vill ha. Det har alltid varit för mig att se till att spara och investera och planera. Var många kompisar som kom förbi när jag renoverade lägenheter en lördags kväll med fin M3 a.

Men att vara dumsnål ger jag inte mycket för. Och det lönar sig inte. Som du skrev, etta och titta på tv, köpa billig mat. Panta burkar mm. Gubbar som varje dag i 30 år samlat burkar och skräp för att när dom dör ha 1-2 miljoner kr.

Nej man kan ha livskvalitet och spara/investera med bra resultat.

Jag bara tog det ett par steg längre. Missade fest och supa i 20 års åldern, men inget jag ångrar. Fick sjukt bra resultat.

Det ni glömmer är att jag pratade inte om genomsnittspersonen, givetvis är 1 msek långt över genomsnittet. Nyckelorden var ju: "intresserade av privatekonomi sen ung ålder". Är man på riktigt intresserad av privat-ekonomi och att spara lägger man ju knappast undan bara 500-1000kr i månaden, kom igen, då är man ju inte intresserad utan lika odisciplinerad som de flesta andra.

Visst är det så att beloppet säkert var mindre när man just började jobba, men vem orkar skriva ett inlägg där jag beskriver en trappa av sparande som stegrar över åren, det var ett förenklat exempel för att ge en fingervisning. Och ja om man lagt in många miljoner i bostaden och har den nästan avbetald i sena 30, men har mindre pengar i likvider så räknas det såklart också!

Återigen.

Alla kan inte göra det samtidigt, samhällsekonomin skulle haverera om alla vara käkade knäckebröd och hamstrade pengar.

Ditt resonemang är som att alla samtidigt kan skaffa ett jobb där lönen är topp 10%.

Är man fabriksarbetare och ska få ihop de pengarna så får man offra mycket annat, tex att bilda familj.

Klart det går, men hur roligt är det i slutändan...

Edit.

Såg att du nyanserat din åsikt lite i inlägget efter, men för en vanlig knegare med medelinkomst så finns det inte utrymme att både leva på ett liv med rimlig levnadsstandard och samtidigt spara ihop miljoner på börsen. Det är bara så det är.

Jag är ett levande bevis på att det går.