Adhd vs autism

En sak jag ibland tänkt på är att det känns som att en person med adhd blir mer accepterad av samhället än en person med autism. Det gör mig som har asperger och add upprörd och ledsen. Varför anses det mer ok att ha adhd än autism ? Personer med adhd har också ett annat sätt att tänka och vara på precis som en med autism ändå upplever jag att det är mer accepterat i samhället om man har adhd än om man har autism. Varför är det så ? Samma sak om man t.ex har down syndrom det känns mer accepterar och det skrivs mer om adhd och downs syndrom i media för att det är mer synliga diagnoser än autism. Varför målas vi personer med autism upp som antingen Saga Norén , killen i filmen rainman eller som nån person som inte ens kan prata , det finns mellanting också man behöver inte vara lika smart som einstein eller ha autism nivå 3 för att ha autism men det verkar tyvärr inte många "normala" människor utan diagnos begripa. Blir arg och ledsen över folks fördomar om autism.

Det finns ju något som heter AuDHD. Men annars vad det gäller acceptens så är väl ADHD en ganska trendig och eftersträvansvärd diagnos vad det verkar. Man är ju bara lite rastlös och har mer spring i benen än andra. Man gör lite knasiga saker men är generellt ganska harmlös.

Medans den med autism inte klarar av sociala situationer och helst håller sig för sig själv och intresserar sig för tåg.

Det känns som att få missar grejen med vredesutbrott och de kraftiga humörssvängningar som ofta följer med ADHD:n. Det är väl så jag ser på det, begriper inte varför man annars frivilligt säger sig ha odiagnosticerad ADHD så som bland annat många "kändisar" gör.

Fast nu drar du alla autister över en kam , alla som har autism har inte svårt socialt eller är intresserade av tåg det är bara det media visar.

Finns ingen diagnos som heter audhd det är en trend på tiktok. Sen är det mer vanligt än ovanligt att t.ex ha både autism och adhd samtidigt sen är det tyvärr rätt vanligt med depressioner och ocd också om man t ex har autism.

Nej, jag drar inte alla autister över en kam. Utan jag nämnde en ganska vanlig föreställning folk har. Tåg, telefon/postnummerkataloger brukar ligga högt på listan över specialintressen. Eller "superkraft" om man nu hellre kallar det så.

Barn kan ibland vara intresserad av dinosaurier.

Finns folk som har fördomar om oss med ADHD oxå. Att inte vi är så mycket att satsa på vid relationer med mera (har jag läst några poster om här). Grejen är att låt folk tro vad dom vill. Dom känner inte dig personligen likaså dessa som har fördomar om min diagnos inte känner mig personligen. Folk har alltid haft fördomar om nåt.

ADHD brukar normalt övergå i ADD i vuxenålder.

Och det är det som ADD skall vara. ADHD utan hyperaktivitet.

JAg vet inte varför autister får ADD diagnos när de inte har ADHD utan hyperaktivitet.

Autister är frånvarande framför allt genom att de stängt av omvärlden pga problem med att sovra intryck.

Autism har man egentligen hela livet fast man mognar.

Vi vet faktiskt inte om ADHD finns. Det finns tvivlare med starka argument.

MAn kan utveckla ADHD liknande symptom genom att knarka utan att ha ADHD innan. Ingen kan knarka sig till autism.

Har du en källa på att adhd brukar bli add i vuxen ålder ? Man har adhd också hela livet det är ingen sjukdom.

NEj, det är inte en speciella källa.

Att det övergår i ADD är en diskussion som kommit upp igen och igen gång på gång i olika sammanhang. Det är bara något alla vet och kanske den huvudsakliga anledningen till vikten av att föräldrar är med i utredningar.

Du vet detta egentligen också. Du känner folk från skolan som led av överaktivitet som försvann. Men saker som koncentrationssvårigheter, skatbeteende består.

Den stora likheten är väl att båda grupperna kan ha svårt att förstå hur de uppfattas av andra, men av helt olika anledningar.

Människor med olika diagnoser uppfattas olika av andra personer. ADHD kan uppfattas som lite roligt medan autism inte gör det.

Autism leder till mer problem med det sociala.

Jag tycker mesr bara personer med adhd är irriterande jag blir stressad av dom när dom är överallt och pratar massa jag vill ha lugn så ett förhållande med nån aom har adhd funkar inte för mig

Det är egentligen inte så bra för de som enbart har ADHD. De har ingen plats i LSS, de anses helt funktionsdugliga, det anses de är helt normala men med ett litet konstigt drag som man kan tänka bort. Men så funkar inte ADHD i verkligheten. Någon med ADHD behöver ofta lika mycket stöd som någon med autism. Men de har inget stöd enligt lag. De ska klara sig helt själva utan hjälp. Det känns faktiskt mest negativt. Och när någon med ADHD sabbar sitt liv eller blir utbränd, då tycker man bara de är lata och har dålig karaktär och "de borde väl fattat".

Visst att autism är mer stigmatiserat, men det finns mer forskning, mer hjälp, mer sociala sammanhang där man träffar likasinnade.