Citat:
Jag vet att det alltid är nåt fel på mig i andras ögon det verkar så iaf för jag är tjock , ful , tråkig och har asperger men whatever. Jag har insett att jag kommer vara ensam resten av livet men kanske lika bra. Tråkigt att bli dömd och bortvald bara för att man råkar ha en diagnos man inte kan göra nåt åt. Känner för att gräva ner mig själv och försvinnq från denna jord för gott. Jag vill inget hellre än att träffa nån och leva ihop med någon kanske inte som sambos men som särbos men har insett att det bara sker i mina drömmar. Jag hatar asperger och jag hatar folks jävla fördomar om diagnosen. Jag har inte valt diagnosen livet är så jävla orättvist varför skulle just jag och ingen annan i min släkt få skitdiagnosen ?! Jag vet att jag är annorlunda och inte så lätt att leva med men jag försöker anpassa mig och maska för att folk ska tycka om mig men jag kan inte trolla bort aspergern för den är en del av mig. Har träffat några män med autism också men vissa är väldigt märkliga och förstår inte skämt , när man flörtar osv osv snart ger jag upp och gräver ner mig själv orkar inte vara ensam i kanske 50-60 år till då vill jag inte finnas längre om det ska va så.
Att du är tjock kan du göra något åt. Börja banta och träna så blir du snart smärt och får en fin kropp.
Tråkig? Det kan du också ändra på genom att utveckla din personlighet.
Ful? Det är inte din sak att bedöma utan andras. Jag är säker på att du kan bli snygg om du börjar träna och sköta ditt yttre. Kommer alltid finnas de som tycker du är snygg då.
