Ekonomisk frihet har (orimligt?) hög prio för mig

Visst, är känslan av att högt antal kronor något som gör dig glad/lycklig/fri så kör på det.
Men helt ärligt - känner du dig fri och lycklig idag för att du har antal kronor på kontot?
Känner du att det är det som känns som meningen med livet?

Det är som man brukar säga: Pengar gör en inte lycklig men det förhindrar olycka, eller något sådant.

Marginalnyttan var helt klart högst från de lägre nivåerna. Men visst ger det ändå någonting att det växer. Framför allt för konsumtion med sig rätt mycket obehag...

Jag erkänner väl som sagt att det kanske är lite knäppt. Men så är det. Det känns nästan som att jag "konsumerar" framtida frihet när jag sparar.

Vill bara tänka högt om en sak och se om flera kan känna igen sig eller åtminstone förstå min synpunkt.

Jag har ett komplicerat förhållande till arbetslivet där jag alltid ogillat det enkla faktumet att man ju är beroende av arbetsgivare/chefer och fan och hans moster som vanlig löneslav.

Ända sedan jag var barn/ung vuxen har jag tänkt "Hur blir jag helt fri eller oberoende av att arbeta?". Inte för att jag inte gillar att arbeta i sig, i någon mån. Med rätt kollegor, rätt chef och rätt uppgifter kan det vara riktigt roligt. Jag skulle inte säga att jag vantrivs där jag är idag t.e.x. Men jag är ju fortfarande beroende av det och det stör mig. Inte minst för att jag ju aldrig vet vilken arbetsplats jag kommer ha om 10-20 år. Eller hur arbetsmarknaden i stort kommer se ut.

Så jag sparar/investerar som en idiot för att bli något sånär ekomiskt fri till slut och kunna arbeta mer och mer för att jag verkligen vill. Det är ironiskt nog en motivation för mig att arbeta mer och tjäna mer just nu, för då blir jag ju friare fortare Så jag tycker det är lite koko-bäng hur jag resonerar... Jag skjuter upp massor konsumtion och nöjen för att jag tycker det är så viktigt. Jag känner att först när jag nått möjligheten att inte lönearbeta kan jag börja konsumera och leva på riktigt.

Bara för att klargöra så vill jag inte bli "FIRE" per se. Jag vill ha möjligheten att göra FIRE... men sen inte nödvändigtvis göra det

Vill egentligen inte ha tips eller råd, mer få det ur mig och höra input. Men för all del, känn er fria att lovorda eller kritisera

La precis till det i TS men det är väl det jag erkänner är min märkliga psykos.

Jag vet att jag inte vill "göra" något då per se. Jag vill inte säga "I QUIT", skälla ut någon chef och lämna på dagen Jag vill inte sätta mig och pimpla paraplydrinkar i Spanien eller starta något projekt jag drömt om.

Jag vill bara... Leva och jobba vidare som vanligt fast med kapital jag redan hade kunnat pensionera mig på i bakfickan. Få känslan av att jobba ideellt typ. Och väldigt aktivt säga nej och gå arbetslös utan ångest om någon arbetsplats inte skulle lira. Jag skulle inte ta skit över huvud taget.

Jag hade liknande tankar som ung.

Mitt råd är att spara med förstånd, att ändå kunna ha lite kul, köpa sånt msn vill ha när man är yngre, typ coola bilar och sånt, ja du förstår.

Skaffa ett jobb du trivs med, du ska inte känna Måndagsångest.

Sen, det bästa, det är att starta eget företag, att jobba för din egen skull och de dina, det är själva nudelns kärna...

Det är väl ration mellan ekonomisk frihet och att faktiskt unna sig saker ibland som jag tycker att många går bort sig på.

Jag menar inte att du gör något fel, inte alls. Men vad vill du ha ut av livet? Är det spara pengar på hög som är det viktiga, eller har du en plan för vad som händer sen?

För att lägga alla pengar på hög, och sen dö (av ålderdom eller nån hjärtattack eller nåt) låter för mig som att hela livet egentligen har varit meningslöst. Man vill ju uppleva saker, skapa minnen, vårda relationer, hänga med vänner. Det är iallafall vad det går ut på för mig.

Ett sidospår, men nudelns kärna?
Menar du pudelns kärna, eller är det någon diffus referens som jag inte förstår?

Vill bara tänka högt om en sak och se om flera kan känna igen sig eller åtminstone förstå min synpunkt.

Jag har ett komplicerat förhållande till arbetslivet där jag alltid ogillat det enkla faktumet att man ju är beroende av arbetsgivare/chefer och fan och hans moster som vanlig löneslav.

Ända sedan jag var barn/ung vuxen har jag tänkt "Hur blir jag helt fri eller oberoende av att arbeta?". Inte för att jag inte gillar att arbeta i sig, i någon mån. Med rätt kollegor, rätt chef och rätt uppgifter kan det vara riktigt roligt. Jag skulle inte säga att jag vantrivs där jag är idag t.e.x. Men jag är ju fortfarande beroende av det och det stör mig. Inte minst för att jag ju aldrig vet vilken arbetsplats jag kommer ha om 10-20 år. Eller hur arbetsmarknaden i stort kommer se ut.

Så jag sparar/investerar som en idiot för att bli något sånär ekomiskt fri till slut och kunna arbeta mer och mer för att jag verkligen vill. Det är ironiskt nog en motivation för mig att arbeta mer och tjäna mer just nu, för då blir jag ju friare fortare Så jag tycker det är lite koko-bäng hur jag resonerar... Jag skjuter upp massor konsumtion och nöjen för att jag tycker det är så viktigt. Jag känner att först när jag nått möjligheten att inte lönearbeta kan jag börja konsumera och leva på riktigt.

Bara för att klargöra så vill jag inte bli "FIRE" per se. Jag vill ha möjligheten att göra FIRE... men sen inte nödvändigtvis göra det

Vill egentligen inte ha tips eller råd, mer få det ur mig och höra input. Men för all del, känn er fria att lovorda eller kritisera

Att uppleva saker, skapa minnen, vårda relationer och att hänga med vänner kostar sällan speciellt mycket. Jag sparar 40% av min nettolön och kan ändå göra allt det där och mer därtill.

Vet inte men typ hus, bil, fler uteluncher och massor sådant. Är en sucker för bekvämlighet.

Men idag åker jag kollektivt, bor litet, och staplar matlådor. Inget jag tänker göra längre när det finns utrymme.

Jag skjuter upp massor konsumtion och nöjen för att jag tycker det är så viktigt. Jag känner att först när jag nått möjligheten att inte lönearbeta kan jag börja konsumera och leva på riktigt.

Bara för att klargöra så vill jag inte bli "FIRE" per se. Jag vill ha möjligheten att göra FIRE... men sen inte nödvändigtvis göra det

Vill egentligen inte ha tips eller råd, mer få det ur mig och höra input. Men för all del, känn er fria att lovorda eller kritisera