Tittar man på SCBs kurva över förväntat antal födslar per kvinna
https://static.bonniernews.se/gcs/patron/2024/01/1-1705402572252.png
så ser man en viss cyklicitet.
Men det är inte så enkelt som att befolkningen varierar i cykler (stora barnkullar föder stora barnkullar 20-25 år senare). Nej, det förväntade antalet födslar per kvinna är något annat: Det är en framtidsprobnos för hur många barn en kvinna fött när hennes fertila period är över. (Det finns alltså ingen koppling till antalet födda barn ett visst år).
Det finns samhällsfenomen som gör att kvinnor (dvs par) skaffar fler barn. Efter slutet av andra världskriget ökade optimismen och folk skaffade helt enkelt fler barn per par. Slutet på den kommunistiska diktaturen i Östeuropa (även kallad "The end of history"; hoppet om evig fred) skapade också positiva vibrationer. Likaså tycks det alltid komma en tillfällig topp i Sverige när drottningen eller någon prinsessa börjar skaffa barn.
Men nu är vi på en rekordlåg nivå, i antalet förväntade födslar per kvinna. Även där finns det ju underliggande trender och orsaker. Vad skulle dessa kunna vara?
- På papperet är svenskarna "rikare än någonsin tidigare"
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/svenskarna-tre-ganger-rikare-pa-20-ar-miljardarerna-drar-ifran
Det BORDE ju borga för optimism, men tydligen skapar det inte längtan efter ännu ett barn.
- iPhone lanserades 2007 och därmed började svenskarna (och alla andra) böja nacken för den nya messias. Det sammanföll nästan exakt med den dittills uppåtgående trenden i barnafödande (som alltså toppade 2010).
- Klimatdebatten kom igång på allvar. Men det känns inte riktigt som den huvudsakliga orsaken. Vi hade ju genomlevt oljekris (1970-talet), bankkris (1990-talet) och Lehman-krashen (2008) utan motsvarande dipp i längtan efter barn. Och p-pillren slog ju redan igenom på bred front på 1960-talet. Så möjligheten till barnbegränsning har funnits länge.
För 30 år sedan sade prognosen att Sverige skulle ha 14 miljoner invånare år 2050. Idag är prognosen 11 miljoner.
Det är inte nödvändigtvis dåligt att barnafödandet (globalt) är på nedgång. Men det vore ju bra att förstå sin samtid.
Vad tror ni är orsaken?
https://static.bonniernews.se/gcs/patron/2024/01/1-1705402572252.png
så ser man en viss cyklicitet.
Men det är inte så enkelt som att befolkningen varierar i cykler (stora barnkullar föder stora barnkullar 20-25 år senare). Nej, det förväntade antalet födslar per kvinna är något annat: Det är en framtidsprobnos för hur många barn en kvinna fött när hennes fertila period är över. (Det finns alltså ingen koppling till antalet födda barn ett visst år).
Det finns samhällsfenomen som gör att kvinnor (dvs par) skaffar fler barn. Efter slutet av andra världskriget ökade optimismen och folk skaffade helt enkelt fler barn per par. Slutet på den kommunistiska diktaturen i Östeuropa (även kallad "The end of history"; hoppet om evig fred) skapade också positiva vibrationer. Likaså tycks det alltid komma en tillfällig topp i Sverige när drottningen eller någon prinsessa börjar skaffa barn.
Men nu är vi på en rekordlåg nivå, i antalet förväntade födslar per kvinna. Även där finns det ju underliggande trender och orsaker. Vad skulle dessa kunna vara?
- På papperet är svenskarna "rikare än någonsin tidigare"
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/svenskarna-tre-ganger-rikare-pa-20-ar-miljardarerna-drar-ifran
Det BORDE ju borga för optimism, men tydligen skapar det inte längtan efter ännu ett barn.
- iPhone lanserades 2007 och därmed började svenskarna (och alla andra) böja nacken för den nya messias. Det sammanföll nästan exakt med den dittills uppåtgående trenden i barnafödande (som alltså toppade 2010).
- Klimatdebatten kom igång på allvar. Men det känns inte riktigt som den huvudsakliga orsaken. Vi hade ju genomlevt oljekris (1970-talet), bankkris (1990-talet) och Lehman-krashen (2008) utan motsvarande dipp i längtan efter barn. Och p-pillren slog ju redan igenom på bred front på 1960-talet. Så möjligheten till barnbegränsning har funnits länge.
För 30 år sedan sade prognosen att Sverige skulle ha 14 miljoner invånare år 2050. Idag är prognosen 11 miljoner.
Det är inte nödvändigtvis dåligt att barnafödandet (globalt) är på nedgång. Men det vore ju bra att förstå sin samtid.
Vad tror ni är orsaken?