https://www.lidingonyheter.se/m-lp-snart-serveras-bara-elevernas-favoriter/
https://tv.aftonbladet.se/video/403587/underliga-grytor-foersvinner-pa-lidingoeskolor
Såg att M & LP i Lidingö nyss klubbat ett nytt avtal för skolmåltider (Svea Cater, start sportlovet 2027). Grejen är att menyerna ska styras helt av vad eleverna själva röstat fram i matråden – kebab, köttbullar, spagetti med köttfärssås, lax i ugn osv. Inga "röror" eller "konstiga grytor" längre, för att barnen ska kunna "sortera vad de äter".
Politikerna motiverar det med att skolans uppdrag är kunskap, inte att fostra matvanor – det får familjerna sköta.
Vad jag undrar är om inte det här är rätt naiv politik. Skolan är typ den enda platsen där många barn regelbundet stöter på mat de inte redan valt själva. Om man tar bort det helt, var ska barn någonsin lära sig äta annat än det de redan är vana vid hemma? Och svenska barn är inte direkt kända för bred matrepertoar som grupp – många etniskt svenska hem kör pannkakor, nuggets, pommes, korv med mos på repeat.
Sen är själva kriteriet intressant i sig: mat ska gå att "sortera" – dvs komponenter för sig (kött/sås/mos separat) istället för sammansatta rätter. Det är ju ett ganska specifikt ideal om hur mat "ska" se ut, oavsett varifrån den kommer.
Jag anser att denna typ av selektivitet kring mat är väldigt vanlig i Sverige där var och varannan unge lider av typ ARFID. Jag har sällan sett denna typ av selektivitet i länder utanför Skandinavien.
Tomten i videoklippet känns som en typisk ARFID-unge som vuxit upp och nu ska bestämma vad som är normalt mat för barn. Han säger ju pass på LINSGRYTA? helt tappat.
Är detta bara pragmatisk politik för att minska matsvinn och få fler att äta sig mätta (vilket ju också är ett rimligt mål i sig), eller permanentar man bara petighet genom att aldrig utmana barnen med något nytt?
Vad tycker ni – rimlig anpassning efter barnens önskemål, eller ett svek mot skolans roll att bredda barns referensramar?
https://tv.aftonbladet.se/video/403587/underliga-grytor-foersvinner-pa-lidingoeskolor
Såg att M & LP i Lidingö nyss klubbat ett nytt avtal för skolmåltider (Svea Cater, start sportlovet 2027). Grejen är att menyerna ska styras helt av vad eleverna själva röstat fram i matråden – kebab, köttbullar, spagetti med köttfärssås, lax i ugn osv. Inga "röror" eller "konstiga grytor" längre, för att barnen ska kunna "sortera vad de äter".
Politikerna motiverar det med att skolans uppdrag är kunskap, inte att fostra matvanor – det får familjerna sköta.
Vad jag undrar är om inte det här är rätt naiv politik. Skolan är typ den enda platsen där många barn regelbundet stöter på mat de inte redan valt själva. Om man tar bort det helt, var ska barn någonsin lära sig äta annat än det de redan är vana vid hemma? Och svenska barn är inte direkt kända för bred matrepertoar som grupp – många etniskt svenska hem kör pannkakor, nuggets, pommes, korv med mos på repeat.
Sen är själva kriteriet intressant i sig: mat ska gå att "sortera" – dvs komponenter för sig (kött/sås/mos separat) istället för sammansatta rätter. Det är ju ett ganska specifikt ideal om hur mat "ska" se ut, oavsett varifrån den kommer.
Jag anser att denna typ av selektivitet kring mat är väldigt vanlig i Sverige där var och varannan unge lider av typ ARFID. Jag har sällan sett denna typ av selektivitet i länder utanför Skandinavien.
Tomten i videoklippet känns som en typisk ARFID-unge som vuxit upp och nu ska bestämma vad som är normalt mat för barn. Han säger ju pass på LINSGRYTA? helt tappat.
Är detta bara pragmatisk politik för att minska matsvinn och få fler att äta sig mätta (vilket ju också är ett rimligt mål i sig), eller permanentar man bara petighet genom att aldrig utmana barnen med något nytt?
Vad tycker ni – rimlig anpassning efter barnens önskemål, eller ett svek mot skolans roll att bredda barns referensramar?