Förväntas det av franska turister att man skall kunna franska?

Tydligen pratar yngre i Frankrike bättre engelska i och med att Netflix och andra streamingtjänster har gett dem tillgång till odubbade filmer och serier.

Salut! Merci… oui… non… oui oui… merci…

Blir ganska svårt att kommunicera med bara fyra ord?

Det används fortfarande, lite som som en tradition. Tidigare skulle ju de olika länderna rabbla upp alla sina poäng, nu tror jag att de bara säger vem som får 12 poäng. Så de kan låta ungefär:
Dobre/Hallå/Good evening/Terve [stad] - bla bla bla - and le douze point goes to ...

Att man som turist pratar modersmål med språkkunniga i turistlandet är inget konstigt. Jag har beställt ungefär fika på svenska i London. Jag började dock prata engelska, men jag och servitrisen insåg snabbt att den andra också var svensk.
Jag kan inte minnas att någon kontaktsökande utländsk turist i Sverige har börjat med att kommunicera på allvar på annat språk än engelska, däremot har en del börjat med att på annat språk ursäktande fråga om det språket duger.

Tyskar och en del andra insisterade åtminstone förr på egen dubbing. Själva nöjde vi oss möjligen med att översätta titlar på utrikiska filmer tills ingen längre förstod varför det behövdes. Diverse animerat från Disney, Pixar m fl har väl iofs visats med både originalspråk och svensk version. Fler barnfamiljer som köper biljetter på det sättet?

Tyskar och fransmän är jävligt många fler än oss och kanske är/var det det storleken på målgruppen biobesökare som förklarar dubbing. Tradition och miljoner arslen i stolarna på biografen.

Som du säger har tekniken och det globala samhället ändrat mycket och nog talar unga europeer av alla sorter engelska utan problem eller prestigeförlust. Men är filmernas bioversioner fortfarande dubbade, någon som vet?

Jag var på en lite nördig tysk biograf och såg en vanlig ny Hollywoodrulle, kommer inte ihåg vilken, för ca 5 år sedan. Den var inte dubbad.

Titlar och filmer på böcker behöver väl översättas lika väl som dialogen i en film eller texten i en roman.

Varför skulle t ex Édouard Louis roman ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” heta ”En finir avec Eddy Bellegueule” på svenska? Eller den tyska filmen ”Det vita bandet” heta ”Das weiße Band” på svenska?

Konstigt är det däremot när ickeanglosaxiska filmer får en svensk titel som är engelsk, som den danska filmen ”En kongelig affære” som på ”svenska” fick titeln ”A royal affair”.
Det hade aldrig gått i ett land med språklig självaktning.

I Frankrike är det fortfarande normen att dubba allt, men många yngre föredrar som sagt att slå på originalspåret på engelska. Man piratkopierar också filmer och serier eftersom man inte orkar vänta på att de ska komma ut då det tar tid att dubba dem. Sedan använder man VPN för att se sådant som bara finns i ett annat land på en streamingtjänst och där finns kanske inte franskt spår som alternativ.