Varför gömmer sig folk bakom döda tänkare i stället för att tänka själva?

Jag har länge funderat på varför eget resonerande, egna filosoferande tankar och insikter så ofta väger lättare i debatter än citat från sedan länge avlidna auktoriteter.

Ta till exempel Nietzsches klassiska "If you gaze long into an abyss, the abyss also gazes into you". Om man faktiskt förstår den raden på den nivå den är skriven för, borde man också ha förmågan att formulera egna ord som berör på djupet. Om man inte kan det – förstår man då verkligen tyngden i citatet, eller bär man det bara som en ytlig prydnad?

Min kritik handlar egentligen om detta: människor gömmer sig bakom kända namn i stället för att utforska sitt eget medvetande. Den som vågar djupdyka i sig själv ser förr eller senare mönstren som formar dessa tankar, utan att behöva en avlägsen auktoritet som mellanhand. Innan dess – mest utsmyckning och identitet och poserande.

Kanske är det en historisk skyddsreflex – genom historien har det trots allt varit livsfarligt att förstå sin egen natur och utmana rådande ordning. Men just därför blir det ännu viktigare att vi vågar bryta mönstret och föra det självständiga tänkandet vidare.

Fråga: Är rädslan för att tänka själv en kvarleva av social anpassning, eller saknar de flesta helt enkelt verktygen för att utforska sitt eget medvetande?

Såå många har redan ställt sig den frågan - du bara följer floden av likatänkande..

Inte särskilt originellt. Alls.

Börja tänka själv istället.

Jag håller med dig. Det är alltid roligare (tycker jag) att försöka själv, spela roll om någon smartare människa sagt det bättre för 100 år sedan, det intressanta är ju just din väg genom dessa tankar.

Många försöker tänka själva - men det går inte så bra.

På vilket sätt gömmer sig någon? Du verkar inte ens begripa vad orden du använder, gömmer, betyder. Det antyder låg intelligens.

Att lära från andra, sedan länge döda, via böcker fyllda av mänsklighetens bästa tänkare, är naturligtvis klokt och bra.

De vill verka lite smartare
än vad de faktiskt är

Hejsan EdgeOfSomething

Jag undrar om det inte är så enkelt som att vi söker legitimitet åt det vi själva påstår genom att hänvisa till någon annan. Vi åberopar ett slag sanningsvittne. Det är som när politiker hänvisar till "vanliga människors hårda arbete" eller "ensamstående kvinnor".

Genom att hänvisa till Descartes, Platon, Nietzsche eller jag "träffade på vårt partis valturnén Olle Olsson i Jämtland som lider av Tidöregeringens beslut" så ska vi tro mer på dig och det du påstår, än om du inte hade gjort den hänvisningen. Så likande i filosofin. Samt förstås att vetenskapliga argument bygger alltid på vad andra forskare har gjort före dig så man har alltid en stor referenslista för att som forskare kunna påstå saker och ting.

Folk utforskar nog sina egna medvetanden. Men att dom inte formulerar egna ord som berör på djupet, beror nog på att det är väldigt få personer som har talang nog att göra det. Därför väljer dom att att citera kända personer som har haft talangen. Fullt rimligt. Man vill väl lyssna på saker av kvalitét och inte på massa nonsens.

Men om du däremot med din kritik menar folk som tar åt sig äran för kända döda tänkares citat, så håller jag med dig om att det är katastrof.

Vi insåg redan på 70-talet i universitets- och höskolevärlden att de som kunde citera mest av M@rXX, Heg3l & NieshZe (inte Lasse Åbergs grannfrus katt) fick mest Ligga.

Senare, med Derrida & Foucult å hela Frankfurterskolan (en varm korv utan brön i gatu stånd på Manhattan - inte pr0nsyltan) så blev det ännu viktigare blann' intlektuella akadem1ker å flasha RÄTT tänkare.

Din granne i nackkrage: "...skaru ha en 'tänkare..??""


du kan int sh1t om stora tänkare

Svårt att tänka fram något originellt man inte har filosoferat över de senaste 1000 åren. Gammal skåpmat alltihop.

Men tror jag förstår vad du är ute efter..
Enkla förklaringen är att de flesta människor inte är lagda åt det hållet. Att utforska sitt medvetande på ett djupare plan är en väldigt nischad sysselsättning.

Omg

"Enligt beräkningar från bland annat Population Reference Bureau har det existerat ungefär 117 miljarder människor"

att referera till döda tänkare oavsett ämne blir alltså fullt naturligt eftersom vissa var helt enkelt brilljanta...

*hoppas skolan börjar snart igen*

99,9 procent av människors medvetanden – mitt eget inkluderat – är inte särskilt intressanta att utforska. Våra egon vill gärna få oss att tro att vi går omkring med en mängd unika och djupsinniga tankar, men för de allra flesta av oss är det inte så. Endast ett fåtal människor kommer någonsin att tänka något verkligt banbrytande eller av bestående värde.

Sluta tänk så mycket. Det är slöseri med energi och tid.