Citat:
Ursprungligen postat av
Tryggrygg
Nu har jag blivit varse med mig själv, jag vill inte ha en flickvän. Genom åren efter exet jag fått barn med har det funnits längre förhållanden och kortare romanser, nu senast en tjej som fullständigt vill gå all-in med hus, stuga, utomhus pool i natursjö, hund. Min reaktion på det är att backa likt en kräfta in bland stenarna.
Jag är en charmig jäkel som kan få dom suraste minerna att peka uppåt och folk i min närhet uppskattar min person men trots det känner jag att jag är mig själv bäst i ensamhet. Jag tänkte kolla om det finns fler som väljer att leva själv. Efter att dörren är stängd så infinner sig ett djupt lugn i ensamheten och man blir lycklig av känslan. Jaja, nog med försök att förklara, ni som känner samma vet vad jag menar.
Må gott!
Du låter trött! Frågan är väl mest vad som ska diskuteras? Om man tycker att det är skönt att bo själv? Ja det är skönt. Om det är mysigt att vara sambo? Ja det är toppen när man bor med sin bästis, inte alls jobbigt - tvärtom mysigt som fään

Det går att bo tillsammans men ha sin frihet och göra lite som man vill, så länge det inte handlar om att talla på kreti och pleti… och har man sådana intressen så är man nog inte helt trygg i sig själv, kuk som kuk och fitta som fitta.. vill man jaga herpes och klamydia så är man duktigt skabbig
Folk har problem med sig själva. Andra hittar inte hem..