Varje svensk betalar ca 7000 kr per år till administration i regioner

När byråkratin växer får patienterna betala priset

Administration: HR, ekonomi, IT, upphandling, kommunikation, juridik, verksamhetsutveckling, administration och ledning.

Svensk sjukvård har ett allvarligt problem: vi har byggt ett system där administrationen riskerar att bli viktigare än själva vården.

Medan sjuksköterskor och läkare springer allt snabbare för att hinna med patienterna har den administrativa apparaten vuxit år efter år. Nya chefsnivåer, nya kontrollsystem, nya rapportkrav och nya projekt har skapat en organisation där allt mer tid går åt till att styra vården i stället för att bedriva den.

Om tiotusentals personer arbetar med administration och stöd inom regionerna handlar det om enorma summor varje år. Med en total kostnad på omkring 90 000 kronor per anställd och månad blir kostnaden för samhället mycket stor. För en vanlig skattebetalare handlar det om tusentals kronor om året som går till att hålla systemet igång.

Det är pengar som hade kunnat användas till fler sjuksköterskor, bättre arbetsmiljö, kortare köer och mer tid med patienterna.

Problemet är inte att all administration är onödig. En fungerande sjukvård behöver ekonomi, IT och planering. Men Sverige har skapat en modell där regionerna ofta bygger upp egna organisationer med parallella funktioner. 21 olika regioner innebär 21 olika system, upphandlingar, administrationer och ledningar. Resultatet blir ett dyrt och splittrat system.

Samtidigt har tekniken sprungit ifrån organisationen. AI kan redan hjälpa till med dokumentation, sammanställningar och många administrativa uppgifter. Frågan är varför skattebetalarna ska fortsätta finansiera en växande byråkrati när tekniken kan göra delar av arbetet snabbare och billigare.

Sverige behöver våga tänka om. Vården borde få en starkare nationell styrning i stället för dagens regionala uppdelning. En statligt samordnad sjukvård skulle kunna minska dubbelarbete, skapa mer jämlik vård och flytta resurser från administration till patienterna.

Det är dags att ställa den obekväma frågan: har vi byggt ett vårdsystem som ibland är bättre på att administrera vård än att ge vård?

Patienterna behöver inte fler organisationsscheman. De behöver fler människor som faktiskt möter dem.

För inte har ABB, Atlas C, Volvo, SKF, Scania, Trelleborg, Sbab, SEB, Nordea 21 olika huvudkontor i Sverige?

Någonstans mellan 30k-50k arbetar inom den växande administrationen. Kostnaden är ca 90 k per anställd. Per person som betalar skatt- alla över 20 år så ligger kostnaden på nästan 7k per år.
Vi betalar gärna för vård men inte för onödiga hittepåtjänster som kan styras centralt. Gör som i Tyskland där administrationen är ca 10 procent av den svenska

Ebba b kräver nu statlig styrning och verkar idag få medhåll av Socialdemokraternas Magadelena Andersson om vården bör bli mer statlig

Jag håller helt med.
Samtidigt vet vi hur mycket det skriks här och på andra ställen när kontrollen är dålig och onödiga fel (eller olagligheter) begås.

För att ha en intern kontroll krävs tyvärr en hel del administration.

Och varför skulle administrationen bli mindre bara för att staten tar över? Statliga myndigheter är väl värst på hittepåtjänster.

Problemet är inte administrationen i sig, utan att regioner har dragit ner på den administrativa bemanningen och lagt över bördan på vårdpersonalen, som därmed får mindre tid åt patienter och arbetet de är utbildade för.

Samma problem gäller i skolan och andra kommunala verksamheter.

En organisation rullar på bäst om alla jobbar på toppen av sin kompetens.

Haha skrattretande. Hur är det möjligt att den tyska läkaren träffar 3 gånger fler patienter än den svenska läkaren trots att administrationen är en liten bråkdel av den svenska

Du håller på med dina sosselögner igen

Den tyska läkaren har väl en bra administratör som avlastar honom.

För övrigt synd att du inte kan hålla en god debatton när du för en gångs skull publicerade ett intressant ämne.

Ja du behöver inte ha 21 huvudkontor. Centralisering till 1. Varför har inte storföretagen 21 olika huvudkontor?

Skulle vi göra kvinnorna arbetslösa menar du?

De utför enormt dagligen, vecka ut, vecka in. 40 timmar att producera viktiga A4 dokument kräver kompetent personal.

Dessutom planera möten. Har du förbisett allt detta TS?

Precis. A4 dokument som uppdateras bara det ska finnas ett jobb. Innehållet är det samma, barabytt ut 2 ord. Möten och möten.
Människor sommar fram modeller om hur läkarens varje dag inför gruppen ska identifiera sig som ett djur dagligen
- idag är jag en Geting
- -idag är jag en humla
- idag är jag en Get.

Vi måste bort från Södertörn

Långt och välformulerat inlägg. Men siffrorna känns lite improviserade. Har du några källor?

Jag för min egen del har ingen aning om vården ska vara ett regionalt eller statligt ansvar. Hur man ska rösta i regionvalet är den svåraste frågan på valdagen.

Kvinnor måste också ha någonstans att arbeta. Det är därför vi ser administration svälla upp precis överallt inom offentlig sektor. Det är alla med högskoleexamen inom beteendevetenskap, sociologi eller annat trams av liknande rang som i praktiken äter upp skattekronor.

Så är det. Men nu ser vi trenderna. Stora bolag gör sig av med HR och onödig personal. AI tar över.
När det privata gör sig av med folk så följer alltid stat och region med, kommer lite senare bara.

Behövs domstolar och domstolshandläggare? Om det blir en tvist kan folk väl bara komma överens.
Behövs bygglovshandläggare? Folk kan väl bygga lite som de vill.
Behövs livsmedelsinspektörer? Lite skit rensar magen
Behövs socialsekreterare? Folk kan väl bara lösa sina problem själva.

Du är inne på något, fan va med pengar vi kan spara in.