Citat:
Tjänstemannaansvar är ju dock ingen svensk patadgren. Vi får se om den nya lagen har någon möjlighet att adressera detta.
Om man bortser från alla fantasier och allt ovidkommande nonsens i tråden så kommer förmodligen domens huvudfokus handla om relationen och ansvarsfördelningen mellan kaptenen och lotsen. Dels utifrån vad som enligt lag och tjänstebeskrivning är var och ens ansvar, men även hur de två vid olyckstillfället hade fördelat ansvaret sinsemellan.
Även om ansvaret för både styrning och utkik normalt inte sköts av en person innebär det ju inte att den fördelningen ändå fanns vid olyckstillfället. Rätten kommer att bedöma den interna dialogen, som lyckligtvis finns inspelad, där kaptenen frågar om det är ok att han gör andra uppgifter medan lotsen framför fartyget och innebörden av detta.
Domen måste baseras både på formalia men även på den aktuella dialogen. Grunden är att kaptenen har ansvaret och lotsen bistår, men om det fanns en gemensam överenskommelse på bryggan om någon annan ansvarsfördelning så måste domen svara på vad som gäller. Det förefaller även som att gränsen för ansvaret har förskjutits över tid och att lotsarna har tagit en allt större och aktivare del i själva framförandet av fartyg och därmed ansvaret.
Det förefaller inte vara en engångsföreteelse att kaptenen administrerar medans lotsen framför fartyget. Rätten måste tala om var gränsen går, så detta mål kommer helt säkert att vandra upp i alla instanser för att förtydliga den utsuddade gränsen mellan lag och verklighet.
Det vore onekligen på sin plats att media tog pulsen på lotsens arbetsgivare och ställde lite tuffa frågor till Sjöfartsverkets generaldirektör om vad de gör idag och vad de kommer att göra i framtiden med anledning av olyckan.
Till skillnad mot kaptenen som alltid har det personliga huvudansvaret för fartyget så har Sjöfartsverket huvudansvaret för lotsningen, de borde svara på frågan om lotsens agerande faller in under hans arbetsbeskrivning och om de som arbetsgivare har varit tydliga med sina rutiner och instruktioner.
Även om ansvaret för både styrning och utkik normalt inte sköts av en person innebär det ju inte att den fördelningen ändå fanns vid olyckstillfället. Rätten kommer att bedöma den interna dialogen, som lyckligtvis finns inspelad, där kaptenen frågar om det är ok att han gör andra uppgifter medan lotsen framför fartyget och innebörden av detta.
Domen måste baseras både på formalia men även på den aktuella dialogen. Grunden är att kaptenen har ansvaret och lotsen bistår, men om det fanns en gemensam överenskommelse på bryggan om någon annan ansvarsfördelning så måste domen svara på vad som gäller. Det förefaller även som att gränsen för ansvaret har förskjutits över tid och att lotsarna har tagit en allt större och aktivare del i själva framförandet av fartyg och därmed ansvaret.
Det förefaller inte vara en engångsföreteelse att kaptenen administrerar medans lotsen framför fartyget. Rätten måste tala om var gränsen går, så detta mål kommer helt säkert att vandra upp i alla instanser för att förtydliga den utsuddade gränsen mellan lag och verklighet.
Det vore onekligen på sin plats att media tog pulsen på lotsens arbetsgivare och ställde lite tuffa frågor till Sjöfartsverkets generaldirektör om vad de gör idag och vad de kommer att göra i framtiden med anledning av olyckan.
Till skillnad mot kaptenen som alltid har det personliga huvudansvaret för fartyget så har Sjöfartsverket huvudansvaret för lotsningen, de borde svara på frågan om lotsens agerande faller in under hans arbetsbeskrivning och om de som arbetsgivare har varit tydliga med sina rutiner och instruktioner.