Om skolan nekar ledighet. Vad göra?

Och varför skall läraren behöva lägga tid på det? Om du som förälder bestämmer dig för att ditt barn skall frånvara på skoltid är det självklart ditt personliga ansvar att se till att ditt barn hämtar in det eventuella kunskapsglapp som uppstår. Det är inte lärarens ansvar. Lärarens ansvar är att lära ut kunskap till de barn som närvarar i klassrummet samt att hjälpa elever som är sjuka att komma på banan igen. Och ärligt talat; de geografikunskaper som kan inhämtas på en charterresa till Grekland är förmodligen av högst begränsat allmänintresse.

Har jag redan bokat så ställer jag såklart inte in utan då åker jag. Sedan skulle jag ju då inte boka resan om jag inte först fått ledigt. Gäller ju även mitt jobb.

Och vad skulle jag då säga? Tja, ringa på måndagen och säga att lille Kalle/Emma/Abdul tyvärr är hängig.

För att det är en god sak att göra för barnets utveckling. Jag har haft lärare som gladeligen satt kryss på de sidor som ska göras enligt den plan läraren troligen lagt upp redan vid terminsstart, nemas problemas. Resorna var delvis på kryssningsfartyg, då pappan arbetar där, samt en 3-veckors semester i ett land i Asien. Charter till Grekland är väl än viktigare idag, innan Europa blir en enda smet utan kulturella skillnader. Det finns mycket mer att berätta och lära om resor än att peka på en karta.

Det är betydligt mer utvecklande för barnet än att sitta i skolan skulle jag våga påstå.

Det bästa är att försöka hålla en låg profil. Bara åk utan att prata om det. Att fråga om lov väcker bara missunnsamhet och avundssjuka. Vad förlorar ett 6-åfigt barn i kunskap på en eller två veckor? Det är löjligt att tjafsa med skolan om detta.

Rapportera bara frånvara, de skall skita i vad ni gör. Aktivera dig senare i något politiskt parti och försök se till att du kommer med som ledamot i kommunens utbildningsnämnd. Politiker har stor makt i kommuner, nämnderna bestämmer mycket. Jag tror rektorn på skolan kommer att vara extra vänlig mot dig och ditt barn när de märker att du sitter i nämnden och bestämmer över dem!

Har aldrig haft något problem. Det brukar vara accepterat med 10 dagars ledighet per termin. (Mina barn är 12år nu)Ska ledigheten vara längre krävs det att det är "specialfall"

Ängsliga föräldrar skapar ängsliga barn.

Mitt eget barn som var på charter i Grekland på sommaren innan hon skulle börja i förskoleklass förstod inte ens att hon befann sig i Grekland eftersom man tar ett flyg från Arlanda och sedan en transfer till hotellet där man sedan tillbringar det mesta av tiden. Knappast några intressanta geografiska betraktelser att dela och jag tror knappast att TS och hans familj kommer att hasta runt mellan de arkeologiska lämningarna i Aten under sin chartervecka i Grekland.

Det kan säkert finnas dem som gör intressanta iakttagelser på sina långresor med familjen, men frågan är hur relevanta de är för läroplanen? Redan idag är läroplanen i svenska skolan betydligt mindre kunskapsbaserad än i exempelvis den brittiska eller asiatiska skolan. Att man därför som lärare skulle lägga värdefull tid på att låta skolsmitare dela sina erfarenheter med klassen känns minst sagt som bortkastad tid.

Jag som förälder till ett barn som skulle behöva ta del av dessa ”kunskaper” skulle bli heligt förbannad över att man lägger tid på dylika sidoaktiviteter. Det kan väl vara ett lämpligt uppsatsämne men återigen; det kunskapsmässiga värdet för någon annan än skolsmitaren är sannolikt högst begränsat.

Efter att ha debatterat ämnet med dig i ett par inlägg inser jag att vi står väldigt långt ifrån varandra. Min uppfattning är att det är min uppgift som förälder att lära mitt barn hyfs och hövlighet, skick och fason, följa normer, lagar och regler samt att visa respekt för äldre människor i synnerhet och för sina medmänniskor i allmänhet och principen ”gör din plikt, kräv din rätt” har bevisligen resulterat i en mycket uppskattad, empatisk och resultatorienterad ung vuxen.

Att lära sina barn att de skall göra sin grej och att det är acceptabelt att strunta i regler och normer tror jag inte alls på men var och en blir salig på sin fason. Framtiden lär utvisa vem av oss som hade rätt, men jag kan redan nu konstatera att jag fostrat ett riktigt ess. Kan du säga detsamma?

Kör en Ebba Busch:
”“ibland är det viktigare att knyta band i familjen”.
Det fungerade för henne så det kanske fungerar för dig,, eller inte 😂

Har du hört talas om någon som fått nej?

Låter som att du uppfostrat en lydig liten samhällsmedborgare.
Framtiden är redan här för mig, han har precis köpt sitt första hus utan att ha behövt låna allt för mycket. Dottern har sina hästar och sitt hus och de verkar båda välmående, uppskattade och omtyckta.

Låter oroväckande att man måste följa andras normer, man har väl sina egna.

Det allra viktigaste man kan ge sitt barn är självförtroende så att de kan stå upp för sig själva. ÄVEN, om de står upp mot dig.

Citerar Magnus Uggla från filmen G..
"Det tycker jag du skulle ha täääänkt på liiiiite tidigare"
Visst är du 90 talist?🙂

Vilket ovederhäftigt trams! Att kunna föra sig och att visa respekt för andra människor borde vara grundbulten i all uppfostran. Om detta innebär att vara en “lydig samhällsmedborgare” enligt din uppfattning är jag stolt över det epitetet. Med tanke på att så få av de människor man träffar som ens har ett anständigt bordsskick borde fler följa mitt exempel än ditt oavsett hur många hus eller hästar dina barn har. Men återigen; var och en blir salig på sin fason. Du verkar vara mer än nöjd och jag gläds med dig.

Det förändrar dock inte den ursprungliga frågeställningen; barn skall vara skolan under skoltid såvida de inte är sjuka. Väljer föräldrar att ta sina barn ur skolan under terminerna måste föräldrarna förstå att det är deras personliga ansvar att säkerställa att eventuella kunskapsglapp inhämtas så att barnen hänger med i skolan. Har man uppfostrat barnen rätt kommer de själva se till att ligga i framkant.