Jag vill inte jobba – men tydligen ska jag leva på mitt arv
Jag har bestämt mig. Jag vill inte jobba längre. Jag är 44 år gammal
Inte för att jag inte kan, utan för att jag helt enkelt inte tycker att arbete stimulerar mig längre. Efter många år i arbetslivet känner jag att jag vill göra annat med min tid.
Därför tänkte jag söka socialbidrag nu när jag blivit utförsäkrad från a- kassan
Men då fick jag veta att jag först måste leva på mitt arv – ungefär 6 miljoner kronor.
Sex miljoner!
Tydligen ska jag använda pengar som en anhörig arbetat ihop under ett helt liv innan samhället kan hjälpa mig. Jag trodde att det svenska trygghetssystemet fanns där när man inte längre ville eller orkade arbeta, men först ska arvet användas.
Det känns märkligt. Om jag hade slösat bort pengarna på lyx, dyra bilar och resor hade jag kanske stått närmare ekonomiskt bistånd. Men eftersom pengarna finns kvar förväntas jag leva på dem.
Jag tycker det känns orättvist. Jag vill inte arbeta längre eftersom det inte ger mig någon glädje eller stimulans. Jag vill leva ett lugnt liv och trodde att skyddsnätet skulle finnas där. I stället verkar budskapet vara: "Du har pengar – använd dem först."
Vilket märkligt skyddsnät. Det finns, men bara för den som först gjort av med sina egna tillgångar.
Från och med nu kommer jag bara att rösta på Socialdemokraterna.
Så där sprack den planen.
Nu återstår tydligen bara två alternativ: börja jobba igen eller leva på mina egna pengar.
Tänk per det nör ni röstar i höst. Vill ni ha trygghetssytem eller inte?
Jag har bestämt mig. Jag vill inte jobba längre. Jag är 44 år gammal
Inte för att jag inte kan, utan för att jag helt enkelt inte tycker att arbete stimulerar mig längre. Efter många år i arbetslivet känner jag att jag vill göra annat med min tid.
Därför tänkte jag söka socialbidrag nu när jag blivit utförsäkrad från a- kassan
Men då fick jag veta att jag först måste leva på mitt arv – ungefär 6 miljoner kronor.
Sex miljoner!
Tydligen ska jag använda pengar som en anhörig arbetat ihop under ett helt liv innan samhället kan hjälpa mig. Jag trodde att det svenska trygghetssystemet fanns där när man inte längre ville eller orkade arbeta, men först ska arvet användas.
Det känns märkligt. Om jag hade slösat bort pengarna på lyx, dyra bilar och resor hade jag kanske stått närmare ekonomiskt bistånd. Men eftersom pengarna finns kvar förväntas jag leva på dem.
Jag tycker det känns orättvist. Jag vill inte arbeta längre eftersom det inte ger mig någon glädje eller stimulans. Jag vill leva ett lugnt liv och trodde att skyddsnätet skulle finnas där. I stället verkar budskapet vara: "Du har pengar – använd dem först."
Vilket märkligt skyddsnät. Det finns, men bara för den som först gjort av med sina egna tillgångar.
Från och med nu kommer jag bara att rösta på Socialdemokraterna.
Så där sprack den planen.
Nu återstår tydligen bara två alternativ: börja jobba igen eller leva på mina egna pengar.
Tänk per det nör ni röstar i höst. Vill ni ha trygghetssytem eller inte?