Citat:
Ursprungligen postat av
MrFold
Jag funkar som du och det gäller nog de flesta. Men "på sig själv känner man andra" är inte alltid det bästa underlaget för rådgivning. Människor är olika. Det finns de som känner att de behöver connecta med någon innan de kan känna någon verklig sexuell attraktion överhuvudtaget.
Ett ännu bättre råd till människor i den här situationen är därför att uppmana dem att tänka och känna efter hur de fungerat på den här punkten tidigare i sina liv. Inte alla människor är bra på självreflektion och alla kan vi ha nytta av ett samtal med någon som ställer bra frågor.
Ja, jag fattar att alla funkar/gillar/är olika. Jag VET det. Tro mig. Men nånstans så tror jag att det är allts jävla urpsprung att individer är attraherade och knulliga och vill vara med varandra sexuellt. Orkar inte gå in en lång diskussion om på vilka grunder jag tror att man är så. Men det är ju det arternas fortlevand handlar om. En instinkt som liksom bara är där. Men så är jag ju människa och kan besinna mig och allt det där. Men nej, för mig personligen kommer (sexuell) attraktion aldrig komma bara så där för att nån är snäll och annars kompatibel med mig.
Och ja, jag fattar som sagt att alla är olika. Men JAG har sjukt svårt att förstå människor som ba: "Vi jobbade tillsammans i 25 år innan vi fattade att vi var kära!!!" Jaha. Det kan säkert vara så. Men för mig låter det sjukt sus att man kan gå sida vid sida med nån i 25 år utan att fatta nåt sånt. Jag säger inte att det inte händer. Men för mig låter det som sagt väldigt märkligt.
Det jag spontant tänker är att om man ens startar en tråd här och frågar = nej, det är inte rätt. Hade det varit rätt, dvs instant attraction eller nåt som blommar upp efter mååååånga år, hade frågan inte behövt ställas. I det senare fallet antar jag personerna inte ens hade tänkt på det i det här läget, det är nåt som bare hade hänt senare. Om det är rätt.