Allting är svindyrt och folk är fattiga men ändå har de råd?

Tjena!

Sedan pandemin har ju priser på det mesta ballat ur. Matpriser, elpriser, transportpriser, you name it. Det skrivs om det hela tiden i media, att allting är så dyrt. Det pratas om det. Löner hänger inte med.

Men hur är det då möjligt att alla har råd med allting? Bara de tre senaste åren har priser på hotell och lägenheter i t.ex. Berlin skenat iväg något enormt. Vissa uthyrare ska ha 17 000 för en vecka i Berlin, vilket för tre år sedan inte ens kunde kosta hälften. Och det är nästan slutsålt dessutom.

När jag kollar gamla kvitton och fakturor för tjänster och varor är det ~300 % dyrare nu jämfört med några år sedan.

Och ändå har alltså folk råd?
Jag fattar inte.

Jag har ingen lust att lägga 17 000 på en vecka i Berlin.
Eller 20 000 för en chartervecka.
Jag har ingen lust att ta in någon som lagar något hemma hos mig för tre ggr mot vad det kostade för fem år sedan.

"Ta nån annan då som gör det"
"Åk nån annanstans då"
Ja jo, det vet jag väl. Det är inte det jag pratar om. Jag undrar varför allt blivit så dyrt? Och varför folk ändå verkar ha råd?

Och varför klagas det då hela tiden i media att allting har blivit så dyrt och barnfamiljer inte har råd med det och det och det och nu vill man införa bidrag för barnfamiljer för att fler inte har råd med ens mat. Men uppenbarligen har folk råd?

Jag vill köpa ett litet torp i skogen. Förr kunde man få ett för 500 000 i skapligt skick. Nu snackar vi över en mille för sådant som behöver renoveras. Och då kollar jag överallt.. långt ute i ingenstans, nära städer, allting. Samma pris, i princip. Förr kunde man ju komma billigt undan om man kollade där det är långt till närmsta samhälle. Kvittar idag. En mille för ett totalrenoveringsobjekt till torp tycker jag är hutlöst. Och ändå lägger folk bud på detta!

Jag fattar inte!

Otrevliga och/eller oseriösa svar undanbedes.
Jag är ute efter en seriös diskussion.

Jag upplever det inte på samma sätt som du gör. Är det svindyrt i en stad tar man något lite billigare. Är man många kan man gå ihop på ett sötrre och dyrare boende.

Går jag ut och äter är prisökningen försumbar. Men i slutändan förstås en prioriteringsfråga.

Jag har, än så länge, så att jag lever både gott och bekvämt utan att vrida på varenda slant.

Du försöker besvara frågan genom att påstå att det fortfarande finns sämre alternativ.

Att priset går upp är väl för att tex hantverkaren vill ha råd med en vecka för 17K i Berlin.

Han höjer då sitt pris, du och andra måste då begära högre lön för att matcha priserna på vad hanverkare tar, annars har ni inte råd med att anlita tex snickaren.

Med din höjda lön, säg att du arbetar i matvaruhandeln, påverkar då matpriserna osv...
"Snöbollen" är då i rullning=Inflation med andra ord.

Sen att det inte skulle finnas torp eller villor för under en miljon, där har du helt fel.

Till och med i södra Sverige, på landsbygden, finns villor i bra skick, för 300-500tusen att köpa i mindre samhällen, på "landet"

Det var väl en nyhet i våras att folk sopar rent sina konton varje månad. Och regeringen höjer taket för beskattning på isk. Sånt betyder att folk sparar allt mindre.
Färre sparar till boende eller bil nu, då allt går att kreditköpa eller leasa.
Med det vill jag mena folk unnar sig i samma utsträckning men har mindre personliga buffertar.

De som har väldigt mycket stålar, eller väldigt lite, agerar inte annorlunda. Men alla där emellan har lagt om kurs. Det är få som följer Ms Wibbles råd om att ha ett par årslöner stående på banken.
Hur hotellen i Berlin står sig som värdemätare, vet jag inte.

Alla har inte råd med sånt... Om man bara har sjukpension eller socialbidrag gäller det nog att hålla i slantarna. De jag ser som lever på stor fot ekonomiskt har både jobb och arbetande partner. Resor är dyra nu för att det är högsäsong och har alltid varit dyrare mitt i sommaren.

Den mer intressanta frågan är vem får alla pengar från prisökningarna.
Det där med hus/markpriser som ökat enormt, även på oattraktiva objekt är intressant.
Priserna på hus/mark verkar ha stigit enormt samtidigt över hela världen.
Finns ju ingen logik i att alla länder drogs med i prisrallyt.

Jag undrar samma sak. Blir förvånad när jag hör kollegor och chefer om hur dom har råd med alla sina sjukligt dyra inköp och resor. Själv har jag så att jag med nöd och näppe reder mig knappt.

Folk är skuldsatta upp till öronen. De ger en sken av lyxkonsumtion men har flera hundratusen i skulder hos kronis och klarna. Allt är bara en fasad. Det är hur enkelt som helst att ta upp sitt klarna kort och betala sen låta det ticka på med ränta...

Nu har jag det bra ställt. Bra lön, mycket sparat i fonder och dylikt samt ett par hundra tusan jag köper och säljer aktier dagligen med. Blir en tusing, femtonhundra per dag på det. Kör safe men 20-25000 extra/månad är inte fel som ensamstående.
Men håller med TS. Mycket har blivit äckligt dyrt. Att folk har råd stavas Snabbalån. Vilket innebär att vilket fattighjon som helst kan skaffa/unna sig samma saker som de med pengar.
Är boendet i Berlin som TS tog upp värt det? Nej. Men dom vet att det finns folk som gör det .

Vadå, hävdar du att folk har råd med lika mycket nu som innan?

Även fjällstugor är nu dyrt även på sommaren. Innan pandemin kunde man få en stuga för 1500kr för en hel vecka men nu efter pandemin så kostar en stuga ofta 750-1000kr/natt.

Mycket av stugorna står tomma men ändå tycks uthyrarna att det är bättre än att folk bor där varje vecka för en mindre peng.


Trist utveckling nu när våra svenska fjäll också fylls med invandrare men som tur är så har inte MENA hittat dit än.