Citat:
Ursprungligen postat av
Kaenkelberrie
Problemet i Sverige är att skatterna finansierar saker och ting som inte ger något värde alls utan är just slöseri. Det är det stora problemet- skall vi hålla oss till OT så är alltså bränsle en sak som direkt ger lägre inflation, innebär att transportmedel blir billigare och innebär också att människor får en högre livskvalitet oavsett vart i landet man bor.
Det finns tusen andra saker man kan dra ner på istället för att just få ett större VÄRDE i Sverige. Jag inser att viss skatt behövs för att finansiera vård och skola med mera men att racka ner på regeringen för att sänka bränsleskatten är bara dumt.
Ett tips är att gå med i en förening som heter Skattebetalarnas Förening. Gör det och läs på hur slöseriet i Sverige förhåller sig så ser du och alla andra skattevurmare vilket oerhört slöseri vi har!!!
Jo, tack. Jag arbetar för en myndighet och är väl medveten om att det finns ett slöseri som många gånger är svårt att förstå. Hade fler fått en inblick i hur vissa offentliga resurser används tror jag att debatten om skatter hade sett annorlunda ut och vi hade sett SD i majoritet för längesen.
Jag hade också gärna sett betydligt lägre skatter och jag tror faktiskt att jag är mer kritisk till skattenivåerna än vad du är.
Men frågan är inte svartvit.
Tidpunkt och utformning spelar stor roll.
Det är också klokt att titta på historien. Vi har varit i liknande ekonomiska situationer tidigare. Dagens läge är inte identiskt och ingen kan förutse framtiden, men det vore dåraktigt att inte dra lärdom av tidigare erfarenheter när vi fattar beslut.
Det är dessutom en komplicerad fråga. Man kan inte säga att A automatiskt leder till B. Däremot kan man säga att skattesänkningar som ökar efterfrågan i ekonomin är förmodligen olämpliga när inflationsrisken fortfarande är förhöjd.
Ingen vill väl se en skenande inflation eller ett ökat räntetryck. Frågan är därför hur man sänker skatter på ett sätt som minimerar risken för sådana effekter.
Lägre bränslepris leder normalt till högre efterfrågan. Det är grundläggande nationalekonomi och stöds av forskning om bränsleefterfrågans priselasticitet. Även om efterfrågan på bränsle är relativt trögrörlig reagerar den på prisförändringar.
Och i slutändan är det inte hushållen som tjänar på det utan de rika
Citat:
“This public intervention was intended to provide financial relief to motorists… Price subsidies were nonetheless removed at the end of the year owing to concerns about their costs, regressivity, and poorly aligned environmental incentives.”
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0095069624001530
Det finns också ekonomer som har varnat för att breda bränslesubventioner eller generella skattesänkningar kan öka efterfrågan och därmed göra inflationsbekämpningen svårare, särskilt när inflationen fortfarande är ett bekymmer.
Citat:
"It might be good politics, that's for others to judge, but it's not good economics." – Saul Eslake
«"That sting in the tail will be the same as last time: that it keeps inflation higher for longer than it otherwise would have been." – Chris Richardson»
https://www.abc.net.au/news/2026-03-30/economists-warn-fuel-excise-cut-impacts-economy/106511336
Det betyder inte att de nödvändigtvis har rätt. Ekonomi är ingen exakt vetenskap och det finns olika uppfattningar.
Men när flera nationalekonomer varnar för de långsiktiga effekterna tycker jag att det åtminstone är värt att ta deras argument på allvar.
Så min fråga till dig, anser du att nationalekonomer har fel?
Varför ska vi ignorera forskning och lita på politikerna?
Eller kan det vara så att du har dålig koll på grundläggande nationalekonomi, och naivt litar blind på vad våra politiker säger?
Det kanske kommer som en nyhet, men politiker är känd för att inte alltid tala sanning.
