När vården sviker - hur överlever man?

Jag har förklarat EXAKT flertalet gånger vad jag behöver.
Min vård fungerade felfritt. Så jag har bara bett dom att ta tillbaka det gamla sättet. Men ”någon” är ”orolig” för mig så dom plockade bort min vård och låste in mig.
Allt rullade på i flera år. Inget konstigt.

Jag har dessutom kommit med massor av förbättringsförslag men det lyssnar dom inte till. Då blir dom bara mer ”oroliga”.
Jag har försökt med alla medel att ta reda på vad orsaken till detta är men varje försök jag gör blir det bara värre och värre.

Min chef vill även att jag ska hålla mig borta från jobbet fram till September. Men hon vägrar svara på varför. Om jag inte blev sjukskriven så ville hon att jag skulle ta semester istället.

Att du och din familj har haft tur betyder inte att systemet fungerar. Att påstå att privat vård inte existerar i Sverige är ju bara ren och skär okunnighet. Jämför det här med den allmänna vården: I min region är det 5 års kö för en ADHD-utredning, och ytterligare 2 års väntetid för medicinering efter det. 7 jävla år totalt.

När jag gick till en helt privat klinik fick jag träffa både läkare och psykolog på samma dag. 9 dagar senare var hela utredningen klar och jag fick min medicin.

Det här gäller dessutom inte bara ADHD. De här klinikerna löser allt på ett bräde – oavsett om det handlar om breda neuropsykiatriska utredningar (ADD, autism, IF), traumaterapi eller annat psykiskt mående. Saker som tar åratal av remiss-snurrar och vårdcentralskaos i det offentliga drar de igång direkt.

Idag betalar jag runt 7 500 kr om året för en privat specialistläkare. Jag har en personlig kontakt direkt via mejl eller telefon och får svar direkt. Behöver jag justera medicinering, byta dos eller ta upp helt andra psykiska besvär som inte ens rör min ADHD så gör jag det med min läkare och får hjälp och eventuella recept direkt. Inga väntetider överhuvudtaget.

Att få på 9 dagar privat det som tar 7 år i allmänvården, oavsett vad man lider av, är den verkliga kontrasten. Svart på vitt.

Att jag inte vet någonting om dig kan du tacka dig själv för. Frågor är heller inte påståenden. Jag har ingen lust att hjälpa dig som är så arrogant. Men det kan i för sig förklara varför du har svårt med sjukvården.

Vet hur det känns. Jag skiter i dem. Mår bättre av det. Har bara blivit stjälpt av "vården" i Sverige. Mitt livs största misstag var att söka "vård" Finns väldigt få läkare med någon form av empati i det här landet.

Mår dåligt med den skit jag har men får försöka överleva med det för vet att om jag ringer oempatiska idioterna som stjälper en så blir det bara ännu värre.

Hur tar du ansvar när du får cancer om ingen vill hjälpa dig?

Sjukt nog är det ju så. Man kommer med problem som de borde kunna hjälpa till med, men istället så ser de möjligheten att misshandla svaga.

Det kan vara en stark frihetskänsla att slippa sådana som misshandlar en. Om man har en dålig kärleksrelation ska man ju därifrån även om det betyder att man nästan svälter och fryser ihjäl. Lite så är det med svensk psykvård.

Vad tråkigt att höra, hoppas att du ska hitta en lösning.

Tack för allt du tillfört till tråden, mycket hjälpsamt och insiktsfullt. Var vill du att jag ska skicka medaljen?

😴

Jag får en (med god marginal i schemat så jag slipper stressen med att stå där med 1 piller kvar å 3 dagars väntetid tills nästa uttag - dom hade inga problem att förhandla med mig ang just den faktiskt). En köper jag svart pga ett svårlöst dilemma med ett gammalt recept (där det gått "för lång tid" sedan förnyelse - en lite omvänd logik, IMO). Hur som helst. Poängen är följande. Någon som faktiskt har behov av en stark medicin och har dokumenterade symptom sedan länge där en specifik medicin kan vara väldigt lämplig ska inte behöva tänka tanken att vända sig till den svarta marknaden för att få den typen av hjälp MEN det är inte sällan detta faktiskt sker i verkligheten! Det var som en halv-gangster sa på TV en gång - "den svarta marknaden är ALLTID öppen". Så, lycka till med att "bekämpa den organiserade brottsligheten", med extremt stränga krav för vissa typer av mediciner. Varför man inte funderade mer på en lösning som t ex skriftliga avtal mellan patient och läkare ang vissa mediciner samt hade någon slags gemensam plan i landet - det är en gåta - för det kan skilja mycket på dels regionen du bor i OCH vilken läkare på en specifik VC/vårdenhet du har att göra med. En polare får nästan helt olika direktiv och riktlinjer från tid till tid (och läkare) på VPN tex ang i princip samtliga mediciner. Jag själv har inte med VPN att göra btw och det är jag väl bara glad för när jag hör alla historier såväl online som IRL.

EDIT: vad man gör då. tja, när det kommer till min hälsa så jävlar i mig tänjer jag på gränserna ibland och jag anser mig ha all rätt att göra detta då jag oxå tar ansvar sas om jag nånsin skulle hamna i nån knipa vilket är osannolikt men ändå. Jag personligen skulle inte "jappa någon" (lol - jävla gangsterslang) för vad som för mig är en skitsak egentligen - det finns ju dock folk där ute som skulle kunna göra sådant å ibland händer det t om!

Betala för privat vård och kom direkt till en speciallist som du vill träffa.
Nu vet jag inte vad dina problem är men säg att du bara behöver tre läkarbesök och lite prover plus att dessa provsvar då läses av en speciallist som efter det kan sätta in rätt medicin till dig som faktiskt hjälper.
Specialisten kommer säkert vilja ha ett besök av dig varje år då man följer upp allt och ser till så att allt känns bra.

Pris första vändan innan du fått rätt hjälp, 20 000kr. Sen efter det några tusenlappar per år i provtagning och återbesök.

I mina ögon sett så är det ett lågt pris för att må bra och ha ett normalt liv.
Finns människor som lägger mycket mer på att förstöra sitt liv och sina kroppar varje år.

Åh nej. Vilken besvikelse. Kommer sakna dig. Hejdå 👋

Tyvärr är vården ganska kass i Sverige.
Det blir bara sämre och sämre.
Jag har själv haft oturen att drabbas av fler ovanliga sjukdomar som leder till döden om dom inte behandlas. Jo jag fick höra att jag måste motionera, äta mera o.s.v.
Till och med inlagd på sjukhus i två veckor. några timmar på intensiven.
Igen uppföljning...
Nu senast ville jag få till särskilt högriskskydd.
Men läkaren sa nej.
Men en överviktig kollega har haft det i 20år för han har problem med knäna.
Det är en skev värld vi lever i.