Citat:
Ursprungligen postat av
Merapi
Alla lever väl i ett samhälle som prioriterar "egenförverkligande individualism"?
Liksom ingen större skilland i om man är man eller kvinna.
Nej, inte nödvändigtvis. Det beror på vad man menar med "lever väl" och hur ett samhälle faktiskt är utformat.
Med "egenförverkligande individualism" syftar iaf jag på att ett samhälle där individens frihet, självförverkligande och personliga val värderas högt. Tex i stor frihet att välja utbildning, arbete, partner och livsstil. Mindre press att följa traditionella könsroller. Större acceptans för att människor lever olika liv.
Låter bra som en sorts jämlik baseline eller hur?
Men det finns också möjliga nackdelar där ökat ansvar på individen kan skapa stress och känslor av otillräcklighet. Svagare sociala gemenskaper om kollektiva band blir mindre viktiga. Ojämlikheter kan fortfarande finnas, även om idealet är att alla ska ha samma möjligheter.
När det gäller skillnader mellan män och kvinnor är det sant att sådana samhällen ofta strävar efter "
hög jämställdhet". Det innebär att kön i mindre utsträckning ska avgöra vilka möjligheter man har. Men det betyder inte att alla skillnader mellan män och kvinnor försvinner, alla människor gör samma val eller att män och kvinnor upplever samhället på exakt samma sätt.
Alla är genier. Men om du bedömer en fisk efter dess förmåga att klättra i ett träd kommer den att leva hela sitt liv i tron att den är dum.
Forskning visar till exempel att de mest jämställda länderna ofta har små juridiska och sociala hinder mellan könen, men att det ändå finns skillnader i yrkesval, familjeansvar och vissa livsprioriteringar. Varför dessa skillnader finns är en omdebatterad fråga, där biologiska, kulturella och ekonomiska förklaringar vägs mot varandra.
Citat:
Ursprungligen postat av
Merapi
Skillnaderna mellan könen är däremot uppenbara då det kommer till vilka som mest utför de nödvändiga omsorgsarbetena, och vilket "pris" vi satt på denna typ av arbete i form av ersättning/ löner.
Korrekt men där är också en könsmässig problematik. Jag tror inte att sjuksköterskor eller hembiträden hade haft den arbetsmiljön eller lönen om båda grupperna var 99% manligt anställda.
Citat:
Ursprungligen postat av
Merapi
och hur menar du att "män betalar på ett kollektivt plan"?
ekonomiskt eller hur då?
I takt med att kön reduceras som aktör så förväntas kvinnor fungera som män på arbetsplatsen. Detta är helt utan att man bejakar fysiologiska och biologiska skillnader. Perioder/mens kanske är den mest tydliga men det är så mycket mer. Det är en outtalad orättvisa där kvinnor blir i statistiken stämplade som lata, utbrända eller en grupp med högre sjukfrånvaro.
Jag tror också att det är sant i det omvända dvs att män upplever en feminisering av kvinnliga arbetsplatser som gör att de drar sig. Som jag skrev till en annan skribent så ser man hur riktade arbetsannonser är utformade efter olika könsnormativ. Det är ett språk av "
vi människor och ni andra".
Nej, mot kvotering. Handlar mer om att röja i transferiatet/PK-industrin.
