Citat:
Ursprungligen postat av
GabrielOttarson
En del frimicklare brukar hävda att klosterliv är "obibliskt". Jag förstår inte var de fått det ifrån.
Jag har läst hela Bibeln, alla 73 böckerna, noggrant och inte hittat en enda vers där det står att det är förbjudet eller skulle strida mot Guds vilja att troende bor tillsammans för att be och viga sina liv åt Gud.
Kan ni hjälpa mig, var i Bibeln finns detta förbud?
Om det inte finns i Bibeln, varifrån har dessa frimicklare fått denna idé?
På vilket sätt skulle kommunitetsliv vara fel?
Vi har lite grann vart inne på det redan men,
Med hjälp av google har jag fått följande svar som kanske funkar:
"en del av frikyrkorörelsens teologiska arv och uppstod som en reaktion mot katolska traditioner"
"Att särskilda grupper (munkar och nunnor) skulle ägna sig åt ett "högre" andligt liv ansågs förminska den vanliga vardagstrons värde."
"Klosterlivets krav på celibat och avskildhet från världen har historiskt setts med skepsis av frikyrkliga. Familjebildning och ett aktivt, synligt liv mitt i samhället har ansetts vara mer i linje med Bibelns ideal."
" Frikyrkor har ofta betonat att frälsningen är en gåva. Klostrens fokus på askes, späkning och fromma handlingar för att uppnå en andlig fullkomlighet har ibland uppfattats som en ogudaktig strävan att "förtjäna" sin frälsning."
"Under 1900-talet och framåt har den historiska polemiken dämpats. Ekumenik har fört samfunden närmare varandra. Många frikyrkliga uppskattar i dag den kristna mystiken och spiritualiteten som klostren bevarat. "
Ungefär så.
edit:
"Protestantismen (inklusive Lutherska samfund): Avskaffade klostren under reformationen, då man ansåg att tron skulle levas mitt i det vanliga livet snarare än i avskildhet. Av den anledningen har traditionella protestantiska kyrkor historiskt sett inga kloster."