Citat:
Ursprungligen postat av
Pundedu
Har en katt vars mamma är norsk skogskatt.
Denna katt är lite som en pitbull och attackerar ofta mot ansikte/huvud när man leker med honom.
Hade en annan katt som tyvärr gick bort i cancer nyligen , guds frud vare med henne och allah fuckbar... Hon blev 18 år. Hon hade en mamma som var russian blue. När man lekte med henne så gick hon ALDRIG mot ansikte eller huvud. Hon kunde klösa armar och händer men att gå mot ansiktet var en röd gräns.
Varför går den yngre katten mot ansiktet?
Han är i övrigt väldigt snäll, social och glad. Men han har ingen gräns som säger att man inte går mot huvud, tvärtom om så föredrar han det.
Jag tror inte att den förstår att du är människa och skyddas inte av päls. Du kan försöka träna att genom lekar utropa överdrivna "AJ!!!!" när den attackerar din hud. Hjälper inte det, så visa att du faktiskt blir arg, men på "kattiska". Morra högt och tryck omkull den på rygg. Så förstår den nog att du inte tycker att det är okej. Att den är(delvis) norsk skogkatt och din förra var en russian blue har nog inget med beteendet att göra. Norska skogkatter och blandningar med dessa torde vara en av de vanligaste och mest uppskattade sällskapskatterna i Sverige, just för att de är trevliga katter att ha.
Om den haft t.ex. bengalblod i sig, så hade det varit intressant att veta vilken generation bengal. Men katter med "vildhet" i sig, brukar snarare reagera med skygghet och endast i panik/värsta rädslan attackera.
Så jag tror att du får försöka tala om för den att du är pälslös/känslig men så klart även tala om för den att NEJ, INTE OKEJ! För det är det ju inte. Att den sen gör så, är nog för att den vill leka och ge dig en ordentlig brottningsmatch.