Bör rösträtten viktas efter utbildningsnivå?

Tänk om rösträtten viktades efter utbildningsnivå. Den som inte avslutat grundskolan skulle sakna rösträtt, den som har grundskoleexamen skulle ha en röst, gymnasieexamen skulle ge två röster och en högskoleutbildning på minst 180 hp skulle ge tre röster.

Argumentet är att ge större politiskt inflytande till dem som i regel har ägnat fler år åt att utveckla kunskaper och analytisk förmåga. Politiska beslut är ofta komplexa och påverkar ekonomi, forskning, energiförsörjning, sjukvård och internationella relationer. Högre utbildning ger i många fall bättre förutsättningar att förstå sådana frågor och att värdera information kritiskt.

En sådan modell skulle också kunna skapa starkare incitament att fullfölja sin utbildning och vidareutbilda sig. Samhället ställer redan krav på utbildning och kompetens för att få utöva yrken med stort ansvar. Det är därför inte orimligt att fråga sig om även politiskt inflytande borde påverkas av kunskap och utbildning.

Målet vore att minska effekten av populism och desinformation och att skapa ett större fokus på långsiktiga beslut och samhällsutveckling som skulle gynna Sverige.

Jag säger inte att detta är den perfekta modellen, men jag tycker att frågan är värd att diskutera. Är principen om en person, en röst viktigare än principen att de mest kunniga bör ha störst inflytande över samhällets framtid

Glöm inte att många röd-gröna har spenderat ett antal terminer på högskola. Förvisso orelevanta ämnen som genusvetenskap och modern dans.

Tänk om rösträtten viktades efter utbildningsnivå. Den som inte avslutat grundskolan skulle sakna rösträtt, den som har grundskoleexamen skulle ha en röst, gymnasieexamen skulle ge två röster och en högskoleutbildning på minst 180 hp skulle ge tre röster.

Argumentet är att ge större politiskt inflytande till dem som i regel har ägnat fler år åt att utveckla kunskaper och analytisk förmåga. Politiska beslut är ofta komplexa och påverkar ekonomi, forskning, energiförsörjning, sjukvård och internationella relationer. Högre utbildning ger i många fall bättre förutsättningar att förstå sådana frågor och att värdera information kritiskt.

En sådan modell skulle också kunna skapa starkare incitament att fullfölja sin utbildning och vidareutbilda sig. Samhället ställer redan krav på utbildning och kompetens för att få utöva yrken med stort ansvar. Det är därför inte orimligt att fråga sig om även politiskt inflytande borde påverkas av kunskap och utbildning.

Målet vore att minska effekten av populism och desinformation och att skapa ett större fokus på långsiktiga beslut och samhällsutveckling som skulle gynna Sverige.

Jag säger inte att detta är den perfekta modellen, men jag tycker att frågan är värd att diskutera. Är principen om en person, en röst viktigare än principen att de mest kunniga bör ha störst inflytande över samhällets framtid

Du tycker inte att den som äger hus och mark ska ha rösträtt? Det är mer befogat än ett skolbetyg kan jag tycka.

Vi skulle visserligen omgående få MP-/vänsterstyre i landet, och partier som KD och M skulle bli ett minne blott, vilket är något jag gärna vill se, men jag vet inte om jag tycker att det är värt det att så inskränka den demokratiska grundprincipen om en person en röst.

Påståendet att ”ca 60 % läser humaniora” stämmer inte. Humaniora är ett av de mindre utbildningsområdena i svensk högskola. De största grupperna studerar i stället vård och omsorg, teknik, samhällsvetenskap, ekonomi och pedagogik. Alltså direkt kopplade till arbetsmarknaden.

Ok, jag (och de flesta andra) innefattar samhällsvetenskap, ekonomi, pedagogik, konst etc. inom humaniora.
Min poäng är att Sverige inte har behov utav att sätta en förfärlig massa människor i utbildningar de inte har behov utav för att klara av att utföra de jobb de sedan kommer att sysselsätta sig med.

Utbildning handlar inte bara om att fylla en specifik yrkesroll, utan om att skapa kompetens som fungerar i ett föränderligt samhälle och ge ett kritiskt tänkande.