När vänner försvinner efter en fått barn- från vänners perspektiv

Jag har aldrig velat ha barn, speciellt inte nu när världen är så dyr och osäker. Personligen tycker jag det är lite frånstötande att skaffa barn eller gifta sig nu (i de flesta fall) - men dömer ingen som väljer att göra det.

Är nu i 30-års åldern och har ett stabilt liv med framtidsperspektiv.
Jag fick reda på att en tidigare gymnasie/resevän var gravid i v.35 genom att bli inbjuden till en "surprise baby shower". Jag blev först väldigt smickrad och taggad, sen kom en känsla av fast varför? Detta är en vän som jag några år efter gymnasietiden haft sporadisk kontakt eftersom båda flyttat runt och haft egna liv. Jag var alltid den som innan graviditeten tog kontakt, grattade på födelsedagar, åkte för att ses och ställde upp etc.
Om jag inte ens var värd att berättas för vid exvis. v.12, varför jag då köpa en fin present och sitta där som ett fån bara för att jag blev inbjuden av hennes andra vänner?

Jag slängde i väg ett sms där hon bekräftade att hon var gravid, jag grattade så mycket och sen har vi inte hörts av på kanske 2 år.

Jag tänker ofta på vilken skit jag är som inte hört av mig efter det, men det har inte hon heller. Trots att det hänt stora saker i mitt liv är det förmodligen jag som utmålas som den osympatiska barnhatande "vännen"- då barn förväntas vara det mest unika som kan hända en människa. Kan tilläggas att jag älskar barn , har arbetat med barn men inte vill ha några själv på grund av att det för mig är fler nackdelar än fördelar.

Hur tänker ni andra som är de barnlösa vännerna som "försvunnit" varför och hur?

Övrigt - ämnen som saknar eget forum --> Relationer och samlevnad
/Moderator

Min spontana tanke sedan jag läst ditt inlägg är att du kanske får ”bättre” respons om du ställer frågan på ”Familjeliv”.

Vill DU återuppta kontakten?

Jag tror du skulle ha tagit inbjudan som ett tecken på att din vän ville blåsa liv i bekantskapen igen.

Jävla loser mentalitet att inte våga skaffa barn för världen är "dyr" och "osäker".

Hade alla tänkt som du skulle du inte levt. Riktigt omogen, cuck mentalitet. Förstår att ingen vill höra av sig till dig.

Det var den gravidas vänner som bjöd in TS...

Aha…
Det fattade inte jag.

Jag är rätt säker på att din tidigare vän inte ägnat dig i närheten av samma tankeverksamhet som du har kring henne. Framförallt för att hon har barn. Du mår nog bra av att inse att dina tankar inte är andras tankar och att människor har liv där du inte är mer än en parentes. Gör din grej istället.

Precis så.
Vill du ha människan i ditt liv är enda frågan du ska ställa dig.

Om inte, avstå. Pisstråkigt, jag lovar dig.

Det är de som har barn som försvinner, de har inte tid eller ork längre

Du behöver hitta likasinnade. Som själva inte vill ha barn. Frivilligt barnfria. Ingen av oss umgås med folk med barn. Och folk med barn ,vill umgås med folk med barn.

Dags för dig att gå vidare. Ni har ingenting gemensamt längre.Denna persons liv består av att torka bajs och byta kissiga blöjor. Torka spya, passa ungen hela tiden. Dålig sömn etc. Dessutom undrar jag helt ärligt om inte föräldrar är narcissister. Dom verkar tro att alla är intresserade av deras barn. Varje gång jag träffar någon med unge, likt förbannat ska som dra upp något med deras unge/ungar.

Därför umgås dom bäst med varandra. Där dom kan diskutera dessa riktigt tråkiga saker. Som hellre får mig att vilja sticka nålar i ögonen.

Ja, det låter ju jävligt hett och inspirerande. Tröttast är väl ändå kvinnorna.