Är en soldat skyldig att dö i ett meningslöst anfall?

Du har rätt.

Jo, det sitter i ryggmärgen: oavsett krig har USA låga förluster.

Intressant fråga. Så vitt jag har förstått drillas soldater (hjärntvättas) att tro att allt de får order om att göra är för något större gott syfte. För nationens bästa, för folket, för demokratin, för friheten osv.

Så med det i åtanke finns antagligen inget som upplevs som ett meningslöst anfall trots att samtliga krig genom historien har varit just meningslösa.

Ja en soldat är likt en bonde på schakbrädet.

Köttvågor och meningalösa anfall kan det te sig som för individen men strategiskt kan det vara viktigt.
Vietnam kriget vanns av nord just för de var beredda att ta enorma förluster över lång tid mot jänkarna.

Som människa känns det förstås fördjävligt och onödigt att det ska vara såhär.
Att världens ledare slösar så många liv och resurser, så mkt förödelse.

Vad man gör? Skickar vidare ordern till någon som står lägre i rang. Inte en chans att jag gör sån skitgöra. Bara vänder på klacken och visar lånhfingret bakåt.

Får mig att tänka på ett utdrag ur Hans Roths bok "En soldats dagbok från östfronten. (mycket läsvärd om man vill få en skilldring av det riktiga frontsoldats-livet)

Texten är omskriven av rättighetsskäl .

"Vi låg väl skyddade bakom våra ställningar med kulsprutorna riktade mot det öppna fältet framför oss. När de första ryssarna kom springande trodde vi knappt att det var sant — de avancerade rakt mot elden. Våra kulsprutor mejade ner led efter led och efter några minuter låg marken täckt av döda och sårade.
Ingen av oss trodde att någon skulle fortsätta anfallet efter det. Men snart såg vi nya formationer resa sig bakom röken och fortsätta framåt över sina egna fallna kamrater. Det var som om människoliv inte betydde någonting.
När några försökte vända tillbaka hördes skott bakom dem. Egna kommissarier sköt dem som retirerade. Vi såg män falla både framifrån och bakifrån. Då förstod vi att de drevs fram lika mycket av rädsla för sina egna som för oss.
Efter den tredje vågen satt flera av oss tysta. Ingen kände längre någon triumf, bara tomhet över det vansinne vi bevittnat"

Konstigt. När jag gjorde lumpen (Finland) så var en del av den teoretiska biten kring hur man ska agera om ordern som kommer är omoralisk eller till och med olaglig enligt civil lagstiftning, militär doktrin samt Genevekonventionerna.

Vi fick lära oss att det finns fall där ett givet order kan enkelt besvaras "dra åt helvete, herr (ordergivande befäl)."

Vet inte hur det var på de andra ställerna eller hur det är numera inom det militära, men hos oss på den tiden var det noga att lagar, regler samt allmänt moraliskt beteende SKALL beaktas: Ingen rör civila, skadade (egalt sida) ska ges hjälp samt den som ger en olaglig order ska tas om hand av MP så fort det går.

1983 Var jag 19 år kalla kriget höll på höll på för fullt. Alla fullt friska män gjorde lumpen. Jag som GB gruppbefäl låg inne 10 månader, personligen tänkte jag att om jag kommer att dö så vill jag att det ska ske direkt och fort. Min mardröm var att bli lam från midjan och ner.
Som pojke tar det ett tag att bli man men jag hade det ganska lätt att bli(blodtörstig).
Jag hade skjutit allt dom sade åt mig att skjuta jag var bara ett barn.

I början var jag lat och uppstudsig och tänkte NI har tvingat mig till detta jag vägrar!
Men det slutade med att man var stolt och kände gemenskap med laget.
Något hände man försvarade mer än landet man krigade för kamraterna runt sig.

Självmordsuppdrag? Jag tror att det är en blandning av fruktan och spänning i nästan alla tider har krigare gått på adrenalin och olika droger från mjöd till Efedrin.

Under 60 och 70- talet forskades det mycket om droger som gjorde en soldat orädd men ändå inte påverkad trött och lullade omkring.

Om man inte lyder blir man väl mördad? Fast det var det ingen som tänkte på när man mönstrade för lumpen.

Jag tänker att min värld är så ihopkrympen så jag följer min kamrat in i döden.

Soldater är en förbrukningsvara. Ex. Hamas attack bakom Israels linjer den 7 oktober 2023. Många krigare måste ha insett att de nog inte skulle lyckas återvända till Gaza med livet i behåll. Men de attackerade ändå eftersom de värderade Palestinas befrielse högre. Finns även många andra exempel på hur soldater offrat sig för kollektivets bästa. Retirerande trupper som lämnar ett litet antal efter sig för att försinka fienden. Dessa är dödsdömda men underlättar för resten av truppen att ta sig undan.

Och snacket om ryska "köttvågor" bör nog tas med en grävskopa full med salt. Det liknar den antiryska propagandan från andra världskriget. Ryssarna har inte oändligt med manskap och har naturligtvis inte råd att offra soldater på helt meningslösa anfall. Men man har en större befolkning än Ukraina och kan därför mobilisera många fler än vad Ukraina kan.

En soldat är mer eller mindre en utbytbar del utan egenvärde i ett maskineri. Vem ska för övrigt bestämma om ett anfall är meningslöst eller ej? Allt offensivt man gör belastar väl fiendens resurser på något sätt. Se på sovjets krigsföring under andra världskriget där de använde obeväpnade som rusade fram i massanfall

1. JA
2. DÖ eller fejka sammanbrott/skada
3. NEJ se ovan
4. JA eller se ovan
5. NEJ

Nej det är ingen motsägelse i mina svar,