Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
Jag ångrar en chans som jag inte tog när jag var 21. Det var inte alls säkert att det skulle ha gått i lås ändå, snarare tvärtom: många stjärnor hade varit tvungna att stå i rätt konstellation vid rätt tillfälle (jag talar bildligt nu, you get what I mean) för att detta jag drömde om så hett då skulle ske. Och även om det hade skett, så hade det kunnat få alla möjliga negativa konsekvenser för mig.
...men till skillnad från nästan alla andra som hade liknande fantasier, så hade jag faktiskt - kanske - haft en réell möjlighet, p.g.a. en ovanlig omständighet. På sista tiden har jag tänkt mycket på detta, att jag borde ha försökt, borde ha insisterat, borde ha kämpat på. För till och med riskerna med att det gått galet, hade varit bättre än den grämelse som jag känner nu över att jag inte försökte. Detta är mycket värre än om jag skulle gräma mig över att jag inte fick uppleva detta som jag tänker på, om jag skulle veta med mig att det verkligen var helt hundra procent omöjligt. Det hade varit mycket lättare att leva med.
Så jag skulle säga till unga som har drömmar nu, att OM det finns någon möjlighet - så ta den! Undersök åtminstone förutsättningarna ordentligt innan du avvisar möjligheten. Det är bättre att lyss till den sträng som brast... o.s.v..
Rörande överens om att man sällan ångrar det man vågat så mycket som det man inte vågat. Emellanåt har jag väl vågat för mycket, ska sägas, men som en generell regel så ångrar man mest sådant som man inte vågat. Det var förresten så jag träffade min hustru. Jag påminde mig om ett tidigare tillfälle i livet då jag inte vågat och slog till.
