Närskydd av örlogsfartyg nuförtiden

Vi har i första hand köpt våra fregatter för att uppfylla vår plikt i NATO. Vi behöver en plattform för att kunna operera I Medelhavet, Atlanten och Norra ishavet. Det handlar om förmåga att befinna sig långt bort under lång til. Att kunna hantera komplicerade uppdrag.

Tänker att alla har svårigheter att hantera drönare på stora avstånd i Norra ishavet; både angripare och försvarare.

Finns inte så många andra alternativ än stora båtar om man ska kunna försvara Island, Grönland, Svalbard, oljeplattformar och infrastruktur.

Jo det kommer att gå att hitta lämpliga användningsområden för dessa fregatter. I den franska konfigurationen har de en uthållighet på 45 dygn medan vi inte riktigt vet vad de svenska båtarna får. En del av förrådsutrymmena skulle ju t ex kunna användas för ammunition till närluftvärnet istället för till mat. Blir det krig i Östersjön så lär det skjutas mycket ju...

Så kan vi också, med extra frysboxar, delta i flottoperationer ute på Atlanten.

Det där med uthållighet är svårt. Tittar man på hangarfartyg så behöver de påfyllning av drivmedel, ammunition och livsmedel mer eller mindre varje vecka även om de kan vara ute på uppdrag i ett halvår. Är väl något liknande med dessa båtar. Finns möjligheten att gå i hamn eller bunkra ute till havs så man klarar även längre uppdrag. Är väl mest besättningen som behöver komma ifrån under fredstid.

Ja, självgående minor är något som jag tror starkt på. Helst en självgående mina (som kan förflytta sig långa avstånd i låg hastighet), där själva mindelen är en torped.


Nej, vi har i första hand köpt in fregatterna för att eskortera fartyg över Östersjön. Att de även kan användas västerut, är en bonus och en framtidssäkring.

En intressant detalj är ju hur "hårdkodad" den där konfigurationen är. Fransmännen verkar ha krav på att kunna hänga med hangarfartyg, vilket knappast blir Sveriges primära uppgift. Kommer man kunna byta utrustning på ett enkelt sätt när båtarna väl är operativa?
Att kunna växla mellan luftvärnsammunition för självförsvar/eskort, vid Östersjötransport, och frysboxar med mat, för någon tjänst ute på Nordsjön, låter användbart.

Tyskarnas nyaste fregatter, med fokus på någon sorts polistjänst, ska tydligen både kunna lasta ombord moduler och besättning för olika uppgifter och kunna vara borta från "riktig" hamn väldigt länge. Syftet vekar vara att kunna skicka ner en sådan till Oroliga arabhavet och sedan bara flyga in/ut besättningar och tanka ibland.
Tanken verkar god men behöver i värt fall även tillämpas på mer stridande fartyg.

Tyskarna har ändrat inriktning. Som det ser ut nu, så blir det bl.a. 96st VLS-celler och 8st NSM. Vilka robotar som de får i VLS.en verkar inte vara bestämt än, men de ska i.a.f. få SM-2, SM-6 och 3SM Tyrfing (norsk-tysk sjömålsrobot med överljudkapacitet och uppåt 1000km räckvidd). Sannolikt får de även ESSM eller IRIS-T SLM quadpackade. Tomahawk verkar också aktuellt.

Därtill så har man ändrat planeringen på antal fartyg, från tidigare 5st till 8st nu.

Phalanx utvecklades för andra mål, jag kan gissa attacker från mindre fartyg med specialstyrkor? Inte för en stor mängd marina eller flygande drönare.

Att de ligger vid ytan gör ju att vågor kan störa radarn gissar jag?

Jag tänker ljud och laser, eller andra metoder för att möta drönarhot.

Före radarn använde man ju ljud för att lokalisera bombattacker mot Britannien.

Skillnaden mot en mina är att den rör sig och söker målet.

Skillnaden mot en torped är räckvidden och att det inte finns ett fartyg som avlossar torpeden.

Så det är en skillnad.

Phalanx utvecklades för att bekämpa sjömålsrobotar. Så att bekämpa UAV.er är inget problem. Senare tillfördes värmesikte för att kunna bekämpa små ytmål.

Ja sonar (som fartygen redan har) kan säkert användas för att lokalisera de högljudda USV.erna. Men även LIDAR, för att upptäcka bogvågen som drönarna skapar, borde kunna användas.
Egna drönare (och helikopter) kan så klart också användas för att lokalisera och slå ut USV.er.

För bekämpning så är nog 40mm och 57mm akan med 3P och tidsbrisad, nära nog optimalt.

Notera för övrigt att det snart är 2 år sedan som en USV sänkte ett örlogsfartyg.


På en CAPTOR-mina så är det inte heller ett fartyg som avlossar torpeden. Och dylika minor kan i sin tur läggas ut av t.ex. större UUV.er.

Jo, men nu var det främst marina ytvattensdrönare jag avsåg.

Värmesikte, ja det kan kanske funka.

Vad gäller IFOs (identified flying objects) så är det väl svärmarna man får fundera kring. Jag tänkte att högeffektslaser borde kunna fungera, svåra att mätta.

57 mm kulspräng rensar nog bra också. Man kan f ö notera att Luleåklassen får ett betydligt starkare närluftvärn jämfört med det franska originalet.

Jag vet förstås egentligen inte hur originalets 76 mm Ota/Melara står sig mot UAV/USV men jag hade alla dagar i veckan föredragit vår 57 mm Bofors.

Jo, för all del... men hoten mot närskyddd har förändrats och borde leda till uppgradering av vapnen.

Jag skrev mest pga av alla kommentarer och debatter om att det inte går att skydda dessa fregatter. Jag tror ju det går, men det är intressant att fundera kring hur ett närskydd bör se ut.