Citat:
Ursprungligen postat av
ankylosaurus
En fregatt kan säkert försvara sig mot en drönare, eller två.
Men med tanke på hur mycket en fregatt kostar och är värd och hur lite en drönare kostar, så behöver fienden inte begränsa sig till bara en eller två.
Det är ju så Iran gör nu. De skickar kluster av drönare och missiler så att fiendesidans försvarssystem blir överbelastade. Och en del av drönarna är flygande "tomhylsor" som kostar i princip nada och som bara är där för att stressa motståndarens system.
Hur försvarar man sig mot det? Alltid är det nåt som slinker igenom.
Tja i det här fallet så har vi (Sverige och NATO) fördelen av att Ryssland inte har Starlink (d.v.s. ryssarna kommer ha svårt att styra USV bortom de inre delarna av Finska Viken), vi har fördelen att ryska USV kommer att behöva löpa gatlopp nära NATO.s kust i 500-800km innan de når fram till våra fartyg, att vi har överlägsna sensorer och att vi har överlägsna vapen.
Citat:
Ursprungligen postat av
ankylosaurus
Uppenbarligen känner inte ens de amerikanska hangarfartygen säkra. Varför skulle de annars befinna sig så långt från Hormuzsundet?
Anledningen till att amerikanska hangarfartyg agerar på samma sätt som under 2010-talet, 2000-talet, 1990-talet, 1980-talet, 1970-talet, 1960-talet, 1950-talet, 1940-talet, 1930-talet och 1920-talet, beror inte på att det under 2020-talet finns en typ av vapensystem (USV med satellitstyrning), som USA.s fiender inte har tillgång till.
Citat:
Ursprungligen postat av
ankylosaurus
Vad händer om någon skickar 100 st mot en fregatt, när den befinner sig en bit hemifrån?
De drönare som inte skjuts ner under deras 500-800km långa gatlopp, tappar kontakten med sin basstation, långt innan de når fram till fartygen.
Citat:
Ursprungligen postat av
ankylosaurus
Krigsfartygen idag är som Bismarck och Yamamoto var under 2a världskriget: -Prestigeobjekt som av politiska skäl inte kan tillåtas bli sänkta, och därför måste gömmas från fienden, varpå de blivit meningslösa.
Vare sig Bismarck eller Yamato gömde sig för fienden och fleet-in-being är en marin strategi som har existerat i många, många århundraden. Nu behöver dock inte NATO syssla med fleet-in-being och Luleåklassen kommer att kunna lösa sina uppgifter i bl.a. Bottenhavet utan några större problem.