Hej,
Jag har ansökt om sjukpenning för första gången i mitt liv och väntar just nu på beslut från Försäkringskassan. Jag har arbetat hela mitt vuxna liv trots diagnoser som PTSD, depression, autism och emotionellt instabil personlighetsstörning. Jag har alltid försökt kämpa vidare istället för att sjukskriva mig eller leva på ersättningar.
Problemet är att arbetslivet aldrig riktigt har fungerat för mig. Jag har ofta blivit av med jobb på grund av psykisk instabilitet, att jag haft svårt i sociala sammanhang, blivit överväldigad, hamnat i konflikter eller brutit ihop och gråtit på jobbet. Jag fungerar helt enkelt ofta dåligt med människor i arbetsmiljö trots att jag försöker mitt bästa. Efter en längre period av psykisk ohälsa och personliga trauman har jag nu kollapsat totalt psykiskt och klarar inte av att arbeta alls för tillfället. Jag har läkarintyg som styrker detta.
Samtidigt studerar jag ett masterprogram i socialt arbete på 100 % distans. Studierna fungerar dock väldigt annorlunda för mig och det har alltid varit så jämfört med arbete. Det är aldrig ”jobbigt” tvärtom blir jag lycklig av att studera.. trots att det är heltid, medan arbete alltid har varit extremt svårt för mig psykiskt. Jag vet inte om det har att göra med autismen att göra eller att jag inte fungerar med andra människor.
Det jag oroar mig för är hur Försäkringskassan ser på detta. Jag är rädd att de automatiskt ska tänka att “om hon kan studera kan hon jobba”, trots att det för mig är två helt olika saker.
Jag vill egentligen fråga dem öppet, men är samtidigt rädd att missförstås eller skjuta mig själv i foten. Därför undrar jag och vill ställa frågan till er. Kan Försäkringskassan själva se att man studerar, exempelvis genom Ladok eller universitetet om man inte tar lån eller bidrag? Har någon varit i liknande situation där studier fungerat men inte arbete? Kan de ta reda på detta? Vad tycker ni jag ska göra?
Jag har ansökt om sjukpenning för första gången i mitt liv och väntar just nu på beslut från Försäkringskassan. Jag har arbetat hela mitt vuxna liv trots diagnoser som PTSD, depression, autism och emotionellt instabil personlighetsstörning. Jag har alltid försökt kämpa vidare istället för att sjukskriva mig eller leva på ersättningar.
Problemet är att arbetslivet aldrig riktigt har fungerat för mig. Jag har ofta blivit av med jobb på grund av psykisk instabilitet, att jag haft svårt i sociala sammanhang, blivit överväldigad, hamnat i konflikter eller brutit ihop och gråtit på jobbet. Jag fungerar helt enkelt ofta dåligt med människor i arbetsmiljö trots att jag försöker mitt bästa. Efter en längre period av psykisk ohälsa och personliga trauman har jag nu kollapsat totalt psykiskt och klarar inte av att arbeta alls för tillfället. Jag har läkarintyg som styrker detta.
Samtidigt studerar jag ett masterprogram i socialt arbete på 100 % distans. Studierna fungerar dock väldigt annorlunda för mig och det har alltid varit så jämfört med arbete. Det är aldrig ”jobbigt” tvärtom blir jag lycklig av att studera.. trots att det är heltid, medan arbete alltid har varit extremt svårt för mig psykiskt. Jag vet inte om det har att göra med autismen att göra eller att jag inte fungerar med andra människor.
Det jag oroar mig för är hur Försäkringskassan ser på detta. Jag är rädd att de automatiskt ska tänka att “om hon kan studera kan hon jobba”, trots att det för mig är två helt olika saker.
Jag vill egentligen fråga dem öppet, men är samtidigt rädd att missförstås eller skjuta mig själv i foten. Därför undrar jag och vill ställa frågan till er. Kan Försäkringskassan själva se att man studerar, exempelvis genom Ladok eller universitetet om man inte tar lån eller bidrag? Har någon varit i liknande situation där studier fungerat men inte arbete? Kan de ta reda på detta? Vad tycker ni jag ska göra?
eller beror det på vilken handläggare man får?