Den s.k. svenska pöbeln - den vita underklassen om man så vill, med arbetslösa och missbrukare, sådana som ofta kallas för "white trash" - befinner sig i en extremt utsatt position.
Föraktade av sina egna - dvs. av olika anledningar mer framgångsrika svenskar - är de lämnade åt sitt öde som fritt villebråd åt de horder av främlingar som utsätter dem för våldtäkter och förnedring, deras ansatser till motstånd inte bara förlöjligas utan förtigs också tämligen effektivt i den så kallade antirasismens namn. En viss klassanalys är kanske här på sin plats, men jag överlåter den åt andra.
Vad jag här vill framföra är ett varningens ord om att den svenska pöbeln till slut kan komma att gripa tag i högaffeln, och att skrattet ännu kan fastna i halsen på många.
Ingen risk att Conny och Ronny i Tranås skulle orka ta till några högafflar, antagligen stannar epan på vägen eller så är man för upptagna med att försöka fixa nästa rus
Högafflarna får nog stanna i lagården (eller snarare muséet), dels för att det inte finns särskilt mycket invandrare i ovan nämnda Tranås och dels för att Conny och Ronny som regel har tillräckligt med skinn på näsan för att hålla bruningarna stången de gånger det kommer till konfrontation.
Den svenska pöbeln har esomoftast ansett sig ha anledning att gripa till högaffeln och har också så gjort vid många tillfällen i historien. Men detta är en för lös trådstart och allmänna funderingar om väpnat uppror finns det redan många trådar om. Denna stänges därför /MOD
