Enligt tidigare uttalande i veckan så går det inte att komma till annan slutsats. Om skatten höjs med med mer än 5 procent så kommer läkaren tjäna mindre än vårdbiträdet vid övertid.
https://www.di.se/nyheter/oppnar-for-m-samarbete-det-ar-inte-uteslutet/
"En bankskatt och en beredskapsskatt ska införas, samt en höjd skatt på ISK-kontot för de allra rikaste och en ökad beskattning för dem som tjänar över 70.000 kronor i månaden säger Magadalena Andersson"
”De som har fått stora skattesänkningar de senaste åren ska bidra lite mer”, säger
Magdalena Andersson är tydlig. Skatterna ska höjas kraftigt och bidragen likaså.
Trots att vi har ett helt extrema skatter vid inkomster redan runt 55k så anses det inte räcka från Socialdemokratiskt håll, se DI artikel från tidigare i veckan.
När en läkare går in på övertid så hamnar skatten direkt på dryga 60 procent.
Om S nu höjer detta till låt säga 65 procent så händer detta
Läkare: 800 kr/timme i övertid, skatt 65 %
Vårdbiträde: 400 kr/timme i övertid, skatt 30 %
Netto efter skatt
Läkare
800 × (1 − 0,65) = 280 kr/timme netto
Vårdbiträde
400 × (1 − 0,30) = 280 kr/timme netto
Slutsats
I detta scenario blir resultatet att:
Läkaren tjänar 280 kr/timme netto
Vårdbiträdet tjänar 280kr/ timme netto
Är detta rättvist? Detta händer:
1. Svagare incitament för utbildning och ansvar Läkarutbildning är lång, krävande och kostsam i form av tid och arbetsinsats. Om nettovinsten av detta minskar kraftigt kan det på sikt minska viljan att utbilda sig till läkare eller ta tunga jourpass.
2. Svårigheter att bemanna jour och akutvård Sjukvården är beroende av att läkare tar obekväm arbetstid. Om övertidsersättningen efter skatt inte är tydligt högre än enklare yrken kan det bli svårare att locka personal till dessa pass.
3. Risk för kompetensflykt Högutbildade yrken är ofta internationellt rörliga. Om Sverige beskattar höginkomstyrken mycket hårt kan fler välja att arbeta i länder med mer gynnsam skatte- och ersättningsstruktur.
4. Förenklad syn på rättvisa Idén att “lika arbete ska ge lika netto” bortser från att olika yrken kräver olika investeringar i utbildning, ansvarsnivå och risk.
Slutsats
Även om målet med höga skatter ofta är att stärka välfärden och minska inkomstskillnader, visar detta exempel att mycket höga marginalskatter kan få oväntade effekter. I extremfall riskerar man att utplåna den ekonomiska skillnaden mellan mycket olika yrkesroller, vilket kan påverka både motivation, bemanning och långsiktig kompetensförsörjning i vården.
5. Sverige börjar importera läkare med utomeuropeisk legitimation med bristfällig svenska. Därefter fastslår de mantrat att vi inte hade klarat vården utan invandring
Vill vi ha ett sådant här samhälle?
Sverige är och framförallt var känt för sin kvalitet. Bibehåll den.
https://www.di.se/nyheter/oppnar-for-m-samarbete-det-ar-inte-uteslutet/
"En bankskatt och en beredskapsskatt ska införas, samt en höjd skatt på ISK-kontot för de allra rikaste och en ökad beskattning för dem som tjänar över 70.000 kronor i månaden säger Magadalena Andersson"
”De som har fått stora skattesänkningar de senaste åren ska bidra lite mer”, säger
Magdalena Andersson är tydlig. Skatterna ska höjas kraftigt och bidragen likaså.
Trots att vi har ett helt extrema skatter vid inkomster redan runt 55k så anses det inte räcka från Socialdemokratiskt håll, se DI artikel från tidigare i veckan.
När en läkare går in på övertid så hamnar skatten direkt på dryga 60 procent.
Om S nu höjer detta till låt säga 65 procent så händer detta
Läkare: 800 kr/timme i övertid, skatt 65 %
Vårdbiträde: 400 kr/timme i övertid, skatt 30 %
Netto efter skatt
Läkare
800 × (1 − 0,65) = 280 kr/timme netto
Vårdbiträde
400 × (1 − 0,30) = 280 kr/timme netto
Slutsats
I detta scenario blir resultatet att:
Läkaren tjänar 280 kr/timme netto
Vårdbiträdet tjänar 280kr/ timme netto
Är detta rättvist? Detta händer:
1. Svagare incitament för utbildning och ansvar Läkarutbildning är lång, krävande och kostsam i form av tid och arbetsinsats. Om nettovinsten av detta minskar kraftigt kan det på sikt minska viljan att utbilda sig till läkare eller ta tunga jourpass.
2. Svårigheter att bemanna jour och akutvård Sjukvården är beroende av att läkare tar obekväm arbetstid. Om övertidsersättningen efter skatt inte är tydligt högre än enklare yrken kan det bli svårare att locka personal till dessa pass.
3. Risk för kompetensflykt Högutbildade yrken är ofta internationellt rörliga. Om Sverige beskattar höginkomstyrken mycket hårt kan fler välja att arbeta i länder med mer gynnsam skatte- och ersättningsstruktur.
4. Förenklad syn på rättvisa Idén att “lika arbete ska ge lika netto” bortser från att olika yrken kräver olika investeringar i utbildning, ansvarsnivå och risk.
Slutsats
Även om målet med höga skatter ofta är att stärka välfärden och minska inkomstskillnader, visar detta exempel att mycket höga marginalskatter kan få oväntade effekter. I extremfall riskerar man att utplåna den ekonomiska skillnaden mellan mycket olika yrkesroller, vilket kan påverka både motivation, bemanning och långsiktig kompetensförsörjning i vården.
5. Sverige börjar importera läkare med utomeuropeisk legitimation med bristfällig svenska. Därefter fastslår de mantrat att vi inte hade klarat vården utan invandring
Vill vi ha ett sådant här samhälle?
Sverige är och framförallt var känt för sin kvalitet. Bibehåll den.
__________________
Senast redigerad av jonte400 2026-04-25 kl. 12:47.
Senast redigerad av jonte400 2026-04-25 kl. 12:47.