Citat:
Ursprungligen postat av
Hemligearne85
Vet namn och adress på fanskapet men sonen vill inte att jag anmäler, för att då fattar fanskapet att han berättat.
Vill inte ha en handgranat mot vårt hem eller att han ska råka illa ut.
Hur fan ska man agera?
Först och främst behöver du få en så sanningsenlig och heltäckande bild som möjligt av situationen.
Har du inte det, finns det risk att det inte blir bra, oavsett vad du väljer. Så prio 1 är information.
Det är inte ovanligt att barn undanhåller sanningen, eller delar av sanningen, från sina föräldrar. Du behöver prata med din son och ta reda på om det är möjligt att han kanske har varit "en liten del" av någon inte helt laglig aktivitet vid något tillfälle, gjort någon liten tjänst här eller där, gett någon skjuts, förvarat någon liten grej hemma som han kanske inte visste vad det var men fick en femhundring för, osvosv. Hur stor risken är för att sonen eller familjen som helhet skadas, är relaterad till hans egen grad av involvering.
Om det stämmer att han verkligen inte gjort någonting, så skulle det krävas att han råkade bevittna något riktigt kriminellt för att det skulle finnas en reell hotbild mot honom. Men om det är så att han kanske gjort nån liten grej, som kanske inte ens är olaglig, men det var en tjänst inom ramen för andra människors illegala aktiviteter, så blir situationen ofta annorlunda.
Det är en känd rekryteringsteknik inom de kriminella gängen, att lura barn och ungdomar till att känna att de "står i skuld till dem", eller helt plötsligt är en i gänget, och således måste jobba för dem, för att det inte är tillåtet att dra sig ur när man väl är med, osv. Det kan vara något så litet som att köpa pizza till några äldre killar och få behålla "växelpengarna".
And you make damn sure att du inte på något som helst sätt verkar arg på honom. Eller säger att du "ska minsann lösa detta" eller liknande. Din son behöver känna att ni bara pratar och att det han säger till dig inte riskerar att sätta honom i skiten. Så ditt primära jobb är att övertyga honom om detta, och få honom att lita på dig i det här. Han vill mest troligt inte göra dig besviken, och du kanske känner dig besviken över det du får höra, men det får du lägga undan på en hylla inom dig och ta en annan gång, när allt det här är över.
När det kommer till barn och ungdomar, så är vissa gäng "gäng", och vissa gäng är gäng. Du behöver få en någorlunda bild av hur illa det är på den fronten. Och hur gamla de är. Och vad dispyten handlar om. När du vet mer om det så blir handlingsalternativen klarare.