Hade man lika svårt att få ihop "livspusslet" förr i tiden som idag?

Som bekant är "livspusslet" knepigt att få ihop för många, speciellt de med familj. Man ska gå upp och klä på sina ungar och ge dem frukost, lämna dem på dagis, sedan efter det jobba, sen hämta på dagis, handla, laga mat, städa, gymma, sedan försöka klämma in tid med familjen på kvällen. Ständigt har man ett schema att följa och om man blir sinkad på något steg så hinns inte dagen med.

Förr i tiden när man drev bondgård, hur var det då? Föreställer mig att familjetid och dagsverket gick hand i hand, familjen hjälptes ju åt att sköta gården och det var liksom inte en uppdelning mellan jobb och fritid på samma sätt som idag. Gymma behövde man knappast göra då man fick vardagsmotion i form av kroppsarbete. Och det fanns väl knappast en social förväntan om att man skulle klämma in mängder av aktiviteter utöver dagens jobb heller. Man levde liksom livet en dag i taget och tid var inte en bristvara på samma sätt som idag?

Tror mycket handlar om kultur. Min fru är inte svensk, så det har fungerat klockrent i alla tider, och kommer fortsätta att köra det. Jag är mannen i huset, och hon kvinnan !

Män och kvinnor hade olika arbetsfördelning. Barnen och mjölkning var kvinnans domäner, hästarna och snickeriet männens osv. I förlängningen fanns ju i städerna hemmafruarna som på egen hand tog hand om barn, matlagning, tvätt medan mannen arbetade. Det föll sig nog naturligt, man gjorde "som man alltid gjort".

Problemen började väl snarast om någon blev sjuk, dog eller om de åkte dit för något brott. Det var nog i princip omöjligt att sköta om en går ensam - man behövde vara två. Det förklarar nog varför änkemän och änkor nästan alltid gifter om sig.

Varför ställer man frågan? går det ens att diskutera?

Svensken bytte 8 resp. 7,5 timmars arbetsdag mot 11,5 timmar.

En barnfamilj har i snitt 7,5 timmars obetalt arbete. Ett arbete som i princip var gjort när far kom hem från jobbet. Man kunde nu umgås.

Om ett par delar precis lika blir det 11,5 timmars arbete om dagen inklusive arbetet utanför hemmet.

Man skall nu umgås med en 4 åring som varit 10 timmar på dagis.

Inga ungar att hämta. Inga inköp att göra. MAn bodde dessutom nära jobbet.

De enda som vann var politiker.


Ni är sådana förlorare. Och det är rätt åt.

Samhället är planerat av kvinnor som Alva Myrdal som helt saknade normalt behov av närhet (Jan skrev en bok om sin autisktiska Mamma, men ingen visste då att kvinnor kunde ha autism).

Hejsan Pontiac-Garage

Roligt fråga du lyfter, ovanlig! Jag tror att man nog alltid har "livspusslat" men bitarna är olika i olika tider.

Jag brukar ibland tänka på det sena 1800-talets arbetarrörelse när folk idag säger att de är stressade och inte hinner med livspusslet.

Då på 1800-talet hann arbetare med att jobba runt en 48 timmarsvecka, föda upp 5-10 barn, ingen elektricitet men vedspis driven av ved som skulle huggas, bygga ett folkets hus eller missionshus i bygden på sin fritid, vara med i någon av de nystartade idrottsföreningarna (på sin fritid), kanske spela i någon orkester (på sin fritid), delta i en studiecirkel och lära sig något (på sin fritid), tvätta för hand i en kall bäck osv osv.

Hade man bondgård levde man nog inte en dag i taget, så där lite på måfå tror jag, utan ville du ha något att äta nu i april månad så var du tvungen att ha skördat säden i augusti förra året, och sått brödsäden för ett år sedan. Och du måste ha slaktat förra hösten för att ha något att äta idag.

Även om du inte lyfter frågan vill jag säga att jag är måttligt imponerad över folk som säger att de inte får ihop livspusslet i vår tid. Samtidsmänniskans storstadsgnäll och att de inte fattar att de själva har valt de pusselbitar som de inte får ihop. Lägger man ifrån sig den smarta telefonen så får man 6 timmar tid extra om dagen till sitt pussel. Slutar man titta på TV kan man vara med i en idrottsförening, studiecirkel eller spela i en orkester. Eller bygga ett folkets hus.

Den sociala förväntan/kontroll som fanns och nog kunde vara i vägen var att inte arbeta mer än nödvändigt på söndagar.

Som uppväxt i mörkaste Norrland vet jag att det är stor skillnad hur mycket utomhusarbete som hinns med i nov och maj så en hel del planering behövdes.

Håller med BiskopBrask.

lägg där till lagstadgad 5 veckors semester. vi har sannolikt fler helgdagar nu än förr också.

och alla maskiner ska vi inte tala om, roligt att det fortfarande pratas om det hemska hemarbetet när vi har mikrougn, tvättmaskin, diskmaskin, robotdammsugare...

vidare har folk bilar, motorcyklar, elcyklar, elspark och större tillgång till tunnelbana, bussar, flyg, tåg och pendeltåg än någonsin i historien...

men det är SÅÅÅÅ svårt att vara modern människa... stackars oss

Menar du före industrialismen när du talar om ''förr i tiden''? Dvs. när stora delar av befolkningen levde av jordbruk och det saknades statlig välfärd, allmän skolplikt osv.

Jag tänker mig att livskvaliteten generellt var mycket säkra i termer om hälsa, utbildning, livslängd etc. Däremot så såg nog rutinerna ganska annorlunda ut. På vår och sommar hade man dåligt med mat eftersom att fjolårets förråd började sina. Samtidigt skulle man jobba väldigt hårt och bruka jorden inför höstens skörd osv. Arbetsbördan styrdes mycket mer av naturen, vilket ledde till perioder av väldigt hårt arbete som skulle utföras samtidigt som du nästan svalt, följt av perioder där man arbetade mindre och levde av överskottet från gården, fisket eller vad man nu livnärde sig på.

Ett annorlunda livspussel än det vi har idag med andra ord. Där möjligheten att påverka sina omständigheter genom att komma upp sig i samhället också var snudd på obefintlig för en majoritet av invånarna. Om skörden slog fel kunde du inte ta ett studielån och byta bransch osv.

Jag är rätt gammal. Växte upp i ett relativt nybyggt område med hyresrätter. Pappa jobbade, mamma hängde i fönstret, höll ögonen på ungarna och tjattrade med de andra tanterna. Vi ungar lekte och höll oss oftast inom synhåll, eller åtminstone hörhåll.
Däremot hängde vi inte inomhus hos någon. Alla bodde trångt.

En del åkte o hälsade på släktingar, andra åkte hem till fädernesgården. Ungarna fick en månad på kollo på somrarna. Ingen åkte utomlands.

Väldigt få hade bil. De vuxna hade ofta cykel, men det hade bara vissa ungar. Vi andra gick dit vi skulle.

Folk åt hemlagat. 100% hemlagat. Folk åt inte ute. Men många söp rätt kraftigt. Det ledde till bråk och till ekonomiska problem. Fast de som inte söp hade det nog som de flesta andra runtomkring. Det fanns liksom inte så mycket karriär, ingen sparade i aktier, bostadsklipp fanns inte. Det kändes jämlikt.

Jag har räknat bakåt. Med en lön går det fortfarande hålla igång en familj om 2-3 ungar på den nivån.
Inget har blivit bättre. Vi bara jobbar mer, eftersom båda jobbar. Ungarna uppfostras av dagistanter. Och folk är både mer psyksjuka och skiljer sig oftare.

Jag vet förstås inte hur det var att vara vuxen på den tiden, men ur mitt barnperspektiv såg det inte alls värre ut än idag. Kanske tvärt om.

Så vad har vi uppnått?

Idag finns så mycket man kan och vill göra (upplevelser, resor mm (avundsjuka)) tidigare handlade livet om "att överleva" och skapa en ny generation.

Det finns inget livspussel, förr va det bara livet. och livet va inte kul. bara idioter tror det bättre förr eftersom de va barn och busade. De har ingen förmåga och förstå svårigheten i att vara en mamma eller pappa.

Livspussel förr i tiden när man drev bondgård. Nu var det ju långt ifrån alla som drev bondgård eller som jobbade på en bondgård. Fanns stadsfolk förr i tiden också, som antingen ägde hus i stan eller som bodde inackorderat hos andra i stan. Lägenhet i stan. Flyttade runt där det fanns jobb. Och så vidare. Men livspussel lär knappast ha funnits på den tiden som vi benämner "förr". Barnen var med mödrarna och syskonen i familjen hade varandra. I alla fall de som levde ute på landet var ute mycket och barn fick ofta klara sig själva. Äldre syskon såg efter de yngre. Vuxna hade sina arbeten och sysslor att ta hand om. Dagarna var nog fullspäckade med sysslor. Schema fanns nog inte, men alla sysslor skulle göras. Hela familjen hjälpte nog till i den mån de kunde och övrigt socialt liv och andra aktiviteter kunde man nog oftast glömma. De som hade tid över att umgås med andra och ha lite roligt var nog bara de som var ogifta och barnlösa. Förr levde man mer "för dagen".